En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

Dnr 3.9:0016/17   
Ställd till Försvarsdepartementet

Inledning

Med utgångspunkt i vårt uppdrag att företräda barn och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) yttrar sig Barnombudsmannen över vissa delar av Personalförsörjningsutredningens betänkande ”En robust personalförsörjning av det militära försvaret” (SOU 2016:63).

Som kommer att utvecklas i det följande anser Barnombudsmannen att betänkandet innehåller förslag vars lämplighet kan ifrågasättas utifrån ett barnrättsperspektiv.

Barnombudsmannens synpunkter

6.2 Personalförsörjningsmodellen

Enligt den personalförsörjningsmodell som utredningen föreslår ska totalförsvarspliktiga individer fylla i det så kallade beredskapsunderlaget som sedan utgör en grund för rekryteringsmyndigheten i arbetet med att utreda och bedöma de totalförsvarspliktigas förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt. I beredskapsunderlaget ska individen lämna nödvändiga uppgifter om sig själv gällande bland annat hälsotillstånd, utbildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt. Individen får också lämna uppgifter om hur motiverad denne är att genomföra militär utbildning.

Skyldigheten att fylla i beredskapsunderlaget inträder efter begäran av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och regleras i 2 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Av 10 kap. 1 § framgår att en totalförsvarspliktig som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldigheten att fylla i beredskapsunderlaget ska dömas till penningböter. 

Enligt nu rådande system skickas beredskapsunderlaget ut till hela åldersklassen som ska besvara underlaget i samband med individens 18-årsdag. Enligt utredningens förslag ska systemet dock ändras så att beredskapsunderlaget istället skickas ut till åldersklassen det året individen fyller 17 år. Barnombudsmannen menar att denna lösning ger upphov till vissa betänkligheter mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen och det första tilläggsprotokollet till barnkonventionen om barn i väpnade konflikter.

Med barn avses enligt barnkonventionen varje människa under 18 år. Av tilläggsprotokollet framgår att de konventionsstater som ratificerat protokollet ska säkerställa att personer som inte har uppnått 18 års ålder inte blir föremål för obligatorisk rekrytering till deras väpnade styrkor. När det gäller frivillig rekrytering uppställer tilläggsprotokollet inte något absolut förbud mot rekrytering av barn, det vill säga personer under 18 år. Det understryks dock att de stater som tillåter frivillig rekrytering av personer under 18 års ålder ska ”upprätthålla säkerhetsåtgärder för att åtminstone säkerställa att sådan rekrytering verkligen är frivillig”.

Som utredningens förslag förstås kommer de 17-åringar som ska fylla i beredskapsunderlaget vara skyldiga att göra detta, annars riskerar den enskilde att dömas till penningböter. Barnombudsmannen menar att kravet på att fylla i beredskapsunderlaget är en del av rekryteringsprocessen. Enligt vår mening kan det därför starkt ifrågasättas om en sådan lösning innebär att rekryteringen ”verkligen är frivillig”, som är det krav som uppställs i det första tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Barnombudsmannen ser med andra ord att den av utredningen föreslagna lösningen riskerar att strida mot barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll. Mot bakgrund av detta avstyrker Barnombudsmannen utredningens förslag i frågan.

Föredragande i ärendet har varit juristen Julia Nordin Johansson.

Fredrik Malmberg
barnombudsman