Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad (SOU 2017:44) (U2017/02532/GV)

Ställd till Utbildningsdepartementet
Dnr 3.9:0536/17

Inledning
Betänkandet innehåller förslag på hur samarbetsformer, upphandling, fjärrundervisning, studiehandledning på modersmål, och distansundervisning ska regleras.

Syftet är att öka möjligheterna för skolhuvudmän att erbjuda den undervisning som elever har rätt till och att ge alla elever en likvärdig tillgång till utbildning.

Barnombudsmannen har getts möjlighet att yttra sig över förslagen och bedömningarna. Detta gör vi med utgångspunkt i vårt uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen).

9. Förslag om samarbetsformer
9.5.7 Modersmålsundervisning
Förslaget innebär en möjlighet att överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad ska utvidgas till att även gälla specialskolan och sameskolan. Sådana uppgifter ska därmed få överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Huvudmannen ska ha gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget med kommentaren, att det måste tydliggöras vad skrivningen ”vad som rimligen kan krävas” innebär. För att säkerställa barnets rätt till utbildning, enligt barnkonventionens artikel 28, menar vi dels att en lägstanivå av ansträngningar inom den egna organisationen bör finnas. Dels bör beslut om utbildning utlagd på entreprenad kunna prövas och överklagas.

Utöver detta menar vi att det bör klargöras att entreprenad inom modersmålsundervisningen inte får innebära en försämring för eleverna. Det är viktigt för att säkerställa att entreprenad verkligen används på det sätt det är tänkt, i de fall huvudmannen inte själv kan anordna utbildningen.

9.6.3 Registerutdrag och lämplighet i övrigt
Utredningens bedömning är att man inte ska göra några ändringar gällande bestämmelserna om registerkontroll.

Barnombudsmannen delar inte denna bedömning då vi anser att bestämmelserna behöver ändras.

Barnombudsmannen anser att registerkontroll ska utvidgas till att även gälla den som arbetar inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Vidare anser Barnombudsmannen att registerkontroll ska göras även av personer som inom de aktuella skolformerna tilldelas plats för verksamhetsförlagd utbildning eller plats för arbetspraktik eller andra programinsatser inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program. Barn har enligt artikel 19 i barnkonventionen rätt till skydd mot alla former av våld och övergrepp. Utgångspunkten i lagstiftningen måste vara att barnet ska skyddas från övergrepp från vuxna i olika former och barn ska enligt artikel 2 i barnkonventionen tillförsäkras konventionens rättigheter utan åtskillnad av något slag. Mot bakgrund av detta anser Barnombudsmannen att ändringar behöver göras i bestämmelserna om registerkontroll.

9.6.4 Personuppgiftsbehandling vid entreprenad
Utredningens bedömning är att det inte går att fastslå någon generell tolkning av vem eller vilka som är personuppgiftsansvariga vid entreprenad, utan det får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet

Barnombudsmannen delar inte utredningens bedömning. Enligt Barnkonventionens artikel 16 har varje barn rätt till sitt privatliv och den rätten ska säkerställas i lagstiftning och praxis. I och med att en huvudman anlitar en entreprenör, oavsett om denne är en annan huvudman eller enskild, kommer uppgifter om barnet att spridas till ytterligare en part. En oklarhet om vem som är personuppgiftsansvarig, huvudmannen eller entreprenören, kan komma att innebära att känslig information sprids i tron att någon annan har ansvaret. Vi tänker då främst på de barn som lever med skyddad identitet eller av annan orsak kan lida skada av att uppgifterna röjs men också alla barns rätt att få sina uppgifter skyddade från obehöriga. Barnombudsmannen anser att det måste vara tydligt vem som ansvarar för att barnets uppgifter skyddas i ett förhållande mellan en huvudman och en entreprenör.

9.6.5 Överblick över entreprenadavtal och
9.7.6 Överblick över samverkansavtal
Utredningens bedömningar är att det inte bör införas någon skyldighet för huvudmän att anmäla entreprenadavtal och samverkansavtal till Skolinspektionen.

Barnombudsmannen delar inte bedömningarna med argumentet att skolan enligt skollagen ska vara likvärdig för alla elever. Vi ser att det kan finnas en risk att entreprenadavtal och samverkansavtal på undervisningsområdet kan öka inom vissa ämnen, i vissa kurser och i olika geografiska områden, liknande det som skett inom vuxenutbildningen och som utredningen beskriver. Det är viktigt att skolan är en sammanhållande enhet för barnet och inte splittras upp på flera parter. Därför menar vi att det från lagstiftarens sida är viktigt att följa utvecklingen. Huvudmännen bör anmäla såväl entreprenadavtal som samverkansavtal till Skolinspektionen, som kan föra statistik över omfattningen av och vilka skolformer, kommuner och landsdelar som använder sig av avtalen.

11. Förslag om fjärrundervisning
11.5.2 Ämnen och verksamheter i de obligatoriska skolformerna och
11.5.3 Kurser och verksamheter i de frivilliga skolformerna 
Utredningen föreslår vilka olika ämnen och kurser som ska få bedrivas genom fjärrundervisning i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga. Ju äldre barn, desto fler ämnen och kurser blir aktuella.

Barnombudsmannen avstyrker förslaget med följande kommentarer. Skolans uppgift är inte bara att förmedla kunskap i de olika ämnena eller kurserna. Skolan har en för samhället mycket större uppgift. I skollagens 1 kap. 4 § föreskrivs att utbildningen syftar till att inhämta och utveckla kunskaper, förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Den ska också främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Den skolforskning som finns idag visar bland annat att relationen mellan lärare och elev och ett förtroendefullt klimat är av stor betydelse vid inlärning. Skolverket resonerar i sin sammanfattning av aktuell forskning om vikten av de goda relationerna mellan lärare och eleven. Undervisning och inlärning sker i ett socialt samspel. Detta lyfter också utredningen i sin redovisning av farhågor med fjärr- och distansundervisning.

I Barnombudsmannens årsrapport Välkommen till verkligheten från 2015 berättar barn om vikten av att lärare finns där för dem och att de har tid att lyssna. I fjärrundervisning finns inte läraren rent fysiskt i rummet. En relation kan därför bli svår att bygga och lärarens möjlighet att tolka stämningar försämras. Enligt Barnrättskommitténs allmänna kommentarer nr 1 om Utbildningens mål, måste utbildningen utgå från barnet och undervisningsmetoderna anpassas utifrån barns skiftande behov. Som vi förstått syftet med utredningens förslag om fjärrundervisning, utgår de inte från barnets behov av fjärrundervisning som form, utan från samhällets brist på lärare.

Vi ser en risk att fjärrundervisning som undervisningsform kan komma att fokusera ensidigt på kunskapsinlärning och att andra viktiga delar av barnets utbildning riskerar att bli åsidosatta. Barnrättskommittén resonerar om risken med undervisning som främst är inriktad på kunskapsackumulering och menar att det hämmar barnets möjligheter att på ett harmoniskt sätt utveckla sina förmågor och färdigheter. Att öppna dörren för fjärrundervisning, med aldrig så goda ambitioner, kan innebära att elevens möjlighet till en bra inlärningssituation minskar, samtidigt som kontakten med den egna läraren blir reducerad.

11.5.4 Utbildning vid de särskilda ungdomshemmen
Utredningen föreslår att fjärrundervisning fortsatt ska få användas för utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. 8 och 9 §§ skollagen. För utbildning vid de särskilda ungdomshemmen ska samma bestämmelser om fjärrundervisning gälla som för den skolform som den aktuella utbildningen ska motsvara.

Barnombudsmannen avstyrker förslaget med hänvisning till den mängd ämnen och kurser som utredningen föreslår ska vara tillåten för fjärrundervisning. I vårt remissvar Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning , skriver vi att det är positivt att fjärrundervisning endast får genomföras under förutsättning att det inte finns någon legitimerad och behörig lärare, när elevunderlaget är otillräckligt eller när ett ämne eller en kurs inte erbjuds på skolan. Barnombudsmannen vill dock betona att fjärrundervisning inte ska få användas endast för att det är ett mer ekonomiskt gynnsamt alternativ för huvudmän som har svårt att rekrytera lärare.

Barnombudsmannen föreslår att fjärrundervisning endast ska få genomföras under ett övergångsskede då det är avsaknaden av en legitimerad och behörig lärare som gör att skolan inte kan erbjuda traditionell undervisning. Perioden med fjärrundervisning ska vara kortvarig och avslutas så snart en legitimerad och behörig lärare finns att tillgå. Barnombudsmannen ser en fara i att förslaget kan utnyttjas för att ersätta normal undervisning för en utsatt grupp.

11.5.5 Försöksverksamhet i andra ämnen och skolformer
Utredningen föreslår att regeringen ska få meddela föreskrifter om försöksverksamhet med fjärrundervisning i andra ämnen och skolformer än de som utredningen föreslagit. Utredningen bedömer att en försöksverksamhet bör genomföras med fjärrundervisning i modersmål i förskoleklassen.
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget med kommentaren att det är viktigt att eventuella försök utvärderas och att man avvaktar resultatet av utvärderingen innan man fattar beslut om fjärrundervisning i förskoleklass.

11.6.1 Huvudmannen ska fatta beslut om fjärrundervisning
Utredningen föreslår att huvudmannen ska kunna fatta ett särskilt beslut om att använda fjärrundervisning högst ett år. Huvudmannen ska få fatta beslut som gäller under en längre tid om man kan anta att behovet kvarstår under mer än ett år. Dock anser utredningen att beslut om fjärrundervisning bör dokumenteras och att huvudmannen bör anmäla omfattningen av fjärrundervisningen till Statens skolinspektion.

Barnombudsmannen avstyrker förslaget då vi anser att huvudmannen ska ansöka hos Skolinspektion om att få använda sig av fjärrundervisning. Vi anser också att huvudmannen ska anmäla omfattningen till Statens skolinspektion, inte bör anmäla, som utredningen föreslår. Detta för att säkerställa likvärdigheten i utbildningar över landet genom att staten har möjlighet att följa upp och ha kontroll på omfattningen av fjärrundervisning.
Vidare anser Barnombudsmannen att huvudmannen kontinuerligt ska utvärdera fjärrundervisningen för att säkerställa att den fungerar i enlighet med barnkonventionens artikel 2 och artikel 28 som ger alla barn rätt till en likvärdig utbildning.

11.6.2 Beslut ska inte behövas vid fjärrundervisning på grund av oförutsedda omständigheter
Utredningen föreslår att beslut om att använda fjärrundervisning inte ska behövas fattas om fjärrundervisningen används på grund av oförutsedda omständigheter.

Barnombudsmannen avstyrker förslaget. Situationer av detta slag bör kunna lösas på ett bättre sätt för eleverna, t. ex. genom att ringa in vikarie eller ta in en annan lärare på skolan. Om man väljer att gå vidare med förslaget måste man precisera vad man menar med ”oförutsedda omständigheter”.

Utredningen nämner ett exempel, att det kan vara på grund av sammanbrott i den allmänna kommunikationen. För att beslut om fjärrundervisning inte ska ske slentrianmässigt är det viktigt att skolorna får tydliga riktlinjer. Dessutom anser Barnombudsmannen att en handledare alltid måste närvara med en grupp elever.

11.6.3 Begränsad mängd fjärrundervisning och
11.8.2 Begränsad del av verksamheten
Utredningen föreslår att regeringen ska få meddela föreskrifter som anger i vilken omfattning fjärrundervisning högst får användas. Utredningen bedömer sedan att högst 25 % av undervisningstimmarna i ett ämne eller kurs för eleven och skolenheten får vara i form av fjärrundervisning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. I gymnasiet och gymnasiesärskolan får fjärrundervisning användas i 50 % av en kurs. Utredningen bedömer också att Statens skolinspektion ska kunna besluta att fjärrundervisning kan användas mer än 25 respektive 50 %, om huvudmannen ansöker om det. Ett sådant medgivande bör, enligt utredningen, få lämnas för högst ett års tid och endast om det finns synnerliga skäl för det.

Barnombudsmannen kan förstå utredningens skäl till förslaget och vi har tidigare tillstyrkt fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmål, då med argumentet att eleverna skulle få undervisning i sitt eget språk. Att införa möjligheten till fjärrundervisning i de grundläggande ämnena i skolan innebär ett ingrepp i den enhet som skolan ska vara för varje barn. Vi oroar oss för att fjärrundervisning som form kan innebära att barn med särskilda behov inte får det de har rätt till. Därför avstyrker Barnombudsmannen förslaget. Vi delar inte heller utredningens bedömning. Vårt ställningstagande grundar sig på två skäl.

Det första skälet är att vi anser att fjärrundervisning ska vara kortvarig. Ett år i ett barns liv är en lång tid och som Skolverket i sina forskningssammanställningar visar är inlärning en komplicerad process där relationen med läraren är en avgörande faktor . Att läsa grundläggande ämnen som svenska och matematik genom fjärrundervisning kan komma att innebära ett försvårande av inlärningen i avgörande skeden av ett barns utveckling.

Det andra skälet är att vi efterlyser forskning på området, innan man tar beslut om att införa fjärrundervisning och innan man föreslår omfattning. Fjärrundervisning innebär ett ingrepp i ett barns kontinuerliga skolgång och de problemområden som vi redovisade under punkt 11.5.2 och 11.5.3 gäller även här. Även om syftet är gott, att se till att eleverna får undervisning av en behörig lärare, menar vi att det måste till utvärderingar och forskning som kan visa att nyttan väger tyngre än nackdelarna. Vi ser en risk att det är de barn som redan idag upplever svårigheter i skolan som kommer att ha svårt att anamma fjärrundervisning. Enligt Barnrättskommitténs allmänna kommentarer om rättigheter för barn med funktionsnedsättningar bör skolor i konventionsstaterna vara fria från kommunikationshinder. Effekten av interaktiv undervisning med informations- och kommunikationsteknik för elever med funktionsnedsättning eller särskilda behov bör utredas innan beslut tas om fjärrundervisning i större omfattning än nu.

11.7.1 Handledare hos eleverna
Förslaget innebär att det vid fjärrundervisning ska finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.

Barnombudsmannen avstyrker förslaget, trots att vi i tidigare remissvar tillstyrkt handledare vid fjärrundervisning. Anledningen till att vi avstyrker det här förslaget är främst den omfattning av fjärrundervisning som utredningen föreslår. Barn har rätt till utbildning och undervisning i olika ämnen, skolan har också ett tydligt demokratiuppdrag och ett uppdrag att förmedla värdegrunder. Varje barn ska ha möjlighet att utvecklas som person. Det förutsätter en nära kontakt där samspelet mellan barnet och läraren utvecklas i en positiv miljö.
Barnombudsmannen ser en risk att barnets utveckling och lärande kommer att bli lidande av att kunskapsinhämtandet och det sociala samspelet splittras mellan två personer i ett och samma ämne.

11.7.2 Disciplinära och andra särskilda åtgärder
Utredningen föreslår att handledaren ska få vidta samma omedelbara och tillfälliga disciplinära åtgärder som en lärare eller rektor får göra, t. ex. utvisning ur klassrummet eller omhändertagande av föremål.
Barnombudsmannen avstyrker förslaget. Vi ser det som olämpligt att disciplinära åtgärder överlämnas och att inga övriga krav ska ställas på den person som ansvarar för barnen i rummet än att hen ska vara lämplig. Barnombudsmannen anser att en annan lärare bör vara handledare vid fjärrundervisning.

Disciplinära åtgärder är en av flera delar av skolans arbete för såväl elever som lärare. Som exempel ska elever enligt skollagen vara delaktiga i att ta fram en skolas ordningsregler. Disciplinära åtgärder är inte en isolerad företeelse i skolvärlden. Det är en pågående diskussion i klassrummet mellan lärare och elever som en del av demokratiuppdraget och som en del av samtalet om de mänskliga rättigheterna. Vi ser det som problematiskt att ge en handledare rätt att vidta disciplinära åtgärder utan att personen har ansvar för elevens utveckling som helhet. Legitimerade lärare har utbildning i och ofta erfarenhet av det komplexa samspel som undervisning innebär, där själva kunskapsinhämtandet är målet samtidigt som de sociala processerna är förutsättningen.

12. Förslag om studiehandledning på modersmålet
12.1 Studiehandledning på modersmålet i interaktiv form och
12.2 Studiehandledning på modersmålet i interaktiv form på entreprenad
Utredningens bedömning är att studiehandledning på modersmålet inte bör regleras i bestämmelserna om fjärrundervisning. Förslaget som utredningen ger är att studiehandledning på modersmålet i interaktiv form får överlämnas på entreprenad inom alla skolformer.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget och delar utredningens bedömning med kommentaren att det är viktigt att följa upp omfattningen av en interaktiv form av studiehandledning. Vi anser också att man behöver utvärdera i hur hög grad den interaktiva undervisningen fyller de mål den har.

13. Förslag om distansundervisning – allmänna bestämmelser
13.1 Möjligheter till distansundervisning ska införas
Utredningen föreslår att distansundervisning ska få användas ur ett elevperspektiv i de obligatoriska och frivilliga skolformerna.
Barnombudsmannen avstyrker förslaget. Vi ser att utbildning på distans kan vara bra för motiverade elever med stöd i hemmiljön, som kan hjälpa till med struktur och motivation. Däremot menar vi att distansundervisning inte kan vara en godtagbar lösning för elever som har eller tidigare har haft problem med sin skolgång.

Enligt skollagen har skolan i uppdrag att ge den ledning och stimulans som eleven behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Barnombudsmannen anser inte att distansundervisning korresponderar med skollagens skrivning. Distansundervisning kan, om den används fel, vara diskriminerande, då den exkluderar elever från skolan och försämrar möjligheten för barn utan stöd från hemmet att klara sin utbildning.

I vår rapport Respekt träffade vi barn och unga med olika funktionshinder. Barnen beskriver en verklighet där de fått vänta länge på det stöd de behövt. De berättar också att de saknat information om vilka rättigheter till stöd de haft. Man beskriver också byte av skola, som man i efterhand ångrat och vikten av de sociala relationerna. Elever behöver tydlig information om vilka rättigheter de har till särskilt stöd, de behöver sociala kontakter och en skola som arbetar för att inkludera så många som möjligt.

Korrespondensgymnasiet i Torsås beskriver sin utbildning på hemsidan så här: ”Att studera på distans är ett arbetssätt som ger möjlighet till flexibilitet, men som kräver självdisciplin och förmåga att strukturera dagarna.” Torsås har också, som utredningen beskriver, kritiserats av Skolinspektionen för sina många avhopp och dåliga resultat. Man konstaterar även på skolans hemsida att eleverna behöver ha ett starkt stöd från vårdnadshavarna för att klara av utbildningen. Ny forskning på området bekräftar bilden från Torsås. Forskaren Charlotta Hilli, från Åbo akademi, har i sin avhandling Virtuellt lärande på distans, kommit till samma slutsats. Hon skriver bland annat att distansundervisning förutsätter en aktiv studerande som själv kan kontrollera lärprocessen.

13.3 Distansundervisning endast när deltagande i undervisning annars inte är möjligt
Utredningen föreslår att distansundervisning ska få användas för elever som inte har möjlighet att delta i den reguljära undervisningen på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. För elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska distansundervisning även få användas för elever som på grund av andra särskilda skäl inte har möjlighet att delta i den reguljära undervisningen.

Barnombudsmannen avstyrker förslaget. Distansundervisning bör endast användas i undantagsfall. Barnkonventionens artikel 23 talar om de rättigheter barn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar har. Bland annat skriver man att ett barn med funktionsnedsättningar ska ges utbildning som ska syfta till barnets största möjliga integrering i samhället.

Distansundervisning som form kräver att eleven är aktiv, kan organisera sina studier och har stöd i sin hemmiljö. Det utesluter många elever som har en social problematik. Utredningen beskriver också nackdelar som ensamhet, isolering och bristen på social träning och etisk fostran. Kraven på en elev som ska klara av att studera på distans är stora och vi menar därför att utbildningsformen inte ska användas i situationer där eleven är i behov att någon form av stöd eller hjälp.

Barnombudsmannen förespråkar ett ökat samarbete mellan de instanser och myndigheter som arbetar kring barnet, t ex. psykiatrin, socialtjänsten och skolan, i stället för att ett barn lämnas att studera i hemmet via distans.

13.5.1 Distansundervisning innebär mindre lärarledd undervisningstid, 13.5.3 Skolarbetets förläggning och 15.5.2 Undervisningstid
Utredningen föreslår i ovanstående tre avsnitt att när distansundervisning används ska kraven på total undervisningstid i skollagen inte gälla för grundskolan och garanterad undervisningstid inte gälla för gymnasiet. Utredningen bedömer att man ska få göra undantag från bestämmelserna om att skolarbetet ska förläggas måndag-fredag.

Barnombudsmannen avstyrker förslagen och bedömningarna. En uttalad mängd lärarledd undervisningstid är en rättighet och vi vänder oss mot att en sådan rättighet tas bort, såväl på grundskolan som i gymnasiet. Barn har rätt till utbildning enligt barnkonventionens artikel 28. Artikel 2 säger också att rätten till utbildning ska vara icke-diskriminerande. Att barn får olika mängd lärarledd undervisning blir diskriminerande, även om barnet själv valt det.
Barn har enligt barnkonventionens artikel 31 rätt till vila och det gäller alla barn enligt artikel 2. Det är samhällets uppgift att säkerställa att barnet får vila och god undervisning. Genom att göra avsteg från bestämmelser om när skolarbetet ska bedrivas finns en risk att man lämnar till barnet att själv strukturera sin arbetstid. Barnombudsmannen menar att det är ett ansvar som inte kan läggas på barn.

13.8.2 Skolbibliotek
Utredningen föreslår att skollagens bestämmelser om skolbibliotek inte ska gälla för distansundervisning.

Barnombudsmannen avstyrker förslaget. Enligt Barnombudsmannen är förslaget diskriminerande för de barn som genomgår distansutbildning. Barnombudsmannen menar att frågan om tillgång till bibliotek för elever i distansutbildning bör vara möjlig att lösa. Det finns exempel idag på skolor som sluter avtal med lokala bibliotek, för att säkerställa elevens rätt.

13.8.3 Friluftsverksamhet
Utredningens bedömning är att när distansundervisning används bör inte skolförordningens och gymnasieförordningens bestämmelser om friluftsverksamhet gälla.

Barnombudsmannen delar inte utredningens bedömning. Enligt artikel 24 har barnet rätt till god hälsa och artikel 31 ger barnet rätt till rekreations- och fritidsverksamhet utifrån barnets ålder. Barnombudsmannen menar att utredningens bedömning är diskriminerande. Vi menar vidare att frågan om friluftsverksamhet går att lösa för alla barn, till exempel så som Torsås gymnasium löst det, med gemensamma dagar för elever som studerar på distans.

14. Förslag om distansundervisning i de obligatoriska skolformerna
13.10.3 Särskild undervisning i hemmet, 14.1.1 Särskilt stöd i form av distansundervisning och 14.1.2 Distansundervisning beslutas genom åtgärdsprogram
Förslagen i de tre avsnitten ovan har Barnombudsmannen valt att behandla tillsammans då de alla handlar om situationer då distansundervisning kan användas som en åtgärd för elever med särskilda behov. Utredningen föreslår att för elever som ska ges särskild undervisning i form av utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats ska distansundervisning få användas i stället. Distansundervisning ska få användas i stället för särskild undervisning endast om eleven eller elevens vårdnadshavare samtycker. Utredningen föreslår också att distansundervisning ska få användas som särskilt stöd och att rektor ska kunna besluta om detta.

Barnombudsmannen avstyrker förslagen. Som vi tidigare angett är det vår bedömning att distansundervisning kan passa en liten grupp elever, med förmåga att själva driva och strukturera sin utbildning och som har ett starkt stöd hemifrån. Distansundervisning bör inte användas som en del av åtgärder för elever i behov av stöd. Barnombudsmannen anser att ett bra samarbete mellan alla parter runt eleven, till exempel socialtjänsten, psykiatrin och skolan är ett bättre sätt att hantera en elevs svårigheter på än distansutbildning.

Vi menar vidare att en distansutbildning är en genomgripande förändring av en elevs utbildning. Som vi tidigare beskrivit har barn i vår rapport Respekt gett uttryck för att de inte haft kunskaper om vilka rättigheter till stöd de haft. De har också berättat att de ångrat skolbyten. Om utredningens förslag genomförs bör ett beslut om distansutbildning tas tillsammans med eleven, vårdnadshavare och experter från till exempel psykiatrin, den somatiska vården eller habiliteringen. Detta för att säkerställa att beslutet är i enlighet med barnkonventionens artikel 3 som handlar om barnets bästa och att alla andra möjligheter har prövats.

14.4.1 Skolmåltider
Utredningen föreslår att när distansundervisning används ska inte skollagens bestämmelser om skolmåltider gälla.
Barnombudsmannen avstyrker förslaget med hänvisning till barnkonventionens artikel 2 om att inget barn får diskrimineras. Barnombudsmannen ser ingen anledning till att elever i distansutbildningar inte skulle kunna få skolmåltider. Elever på lärlingsutbildningar, som inte heller har möjligheten att äta på sin skola, blir kompenserad genom en möjlighet att söka om ett extra CSN-bidrag för resor och måltider. Det har också förekommit att fristående gymnasier ger sina elever matkuponger och erbjuder måltider på restauranger i elevens närområde.

14.6.2 Kostnader för eleven
Utredningen gör bedömningen att något undantag inte bör göras från skollagens bestämmelser om avgiftsfri utbildning när distansundervisning används.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget med kommentaren att om utbildningen ska bli avgiftsfri måste det också innebära att skolan tillhandahåller alternativt står för extra kostnader för datorer, uppkoppling och eventuella telefoner. Barnkonventionens artikel 28 om en likvärdig utbildning och artikel 2 som innebär att inget barn får diskrimineras, måste gälla alla delar av en distansutbildning.

15.6.1 Kostnader för eleven
Utredningen föreslår att en elev själv får svara för kostnader för bredbandsuppkoppling och annan teknisk utrustning i form av nödvändig hårdvara som behövs för utbildningens genomförande. Utredningen bedömer att det inte bör göras några andra undantag från skollagens bestämmelser om avgiftsfri utbildning när distansundervisning används.

Barnombudsmannen avstyrker förslaget med kommentaren att om utbildningen ska vara avgiftsfri måste det också innebära att skolan tillhandahåller alternativt står för extra kostnader för datorer, uppkoppling och eventuella telefoner. Barnkonventionens artikel 28 om en likvärdig utbildning och artikel 2 som innebär att inget barn får diskrimineras, måste gälla alla delar av en distansutbildning.

Föredragande i ärendet har varit utredarna Åsa Beckman och Shanti Ingeström.

Anita Wickström
Vikarierande Barnombudsman

Ladda ner hela remissvaret med fotnoter