Remiss av ”Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa” (SOU 2017:47) (S2017/03553/FS)

Ställd till Socialdepartementet
Dnr:3.9:0657/17

Inledning
Utredningen presenterar en bred översikt av skillnader i folkhälsan i olika grupper och redogör för vad som behöver göras för att minska eller radera skillnaderna inom en generation. Barnombudsmannen tycker att utredningens tydliga fokus att ett folkhälsoarbete börjar med de mycket unga är positivt. Barnombudsmannen är också positiv till att man i samma anda specifikt framhåller att man måste inkludera ett barnperspektiv inom alla målområden även om utredningen själv vid flera tillfällen inte lyckas med detta. Strävandet efter jämlik hälsa kräver specifika stödinsatser på både kort och lång sikt och Barnombudsmannen finner denna strävan viktig och positiv. Ett sådant synsätt ligger i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Många av utredningens förslag är breda och ger intryck av att vara en viljeriktning snarare än att peka ut en konkret väg framåt. Detta är både en styrka och en svaghet. En styrka då det följer utredningens uppenbara slutsats att för att verkligen uppnå en jämlik hälsa vore det olyckligt att låsa sig vid snävt definierade förslag och en svaghet då det riskerar att bli otydligt vad olika aktörer de facto ska göra. Genomslaget för utredningens förslag blir därför beroende av vilka resurser och vilken vilja som finns att driva dessa långsiktigt och i skiftande ekonomiska konjunkturer.

En konsekvens av utredningens breda anslag blir också att vissa grupper av barn som idag är särskilt missgynnade ur ett folkhälsoperspektiv – barn med funktionsnedsättningar, barn inom samhällsvård och asylsökande barn – endast skymtar förbi i utredningen och då ofta inte i sin egen rätt utan som delar i en större grupp där fokus ligger på de vuxna. Utredningen brister i dessa fall i sin strävan på att låta barnperspektivet vara närvarande.

Bortsett från dessa synpunkter finner Barnombudsmannen betänkandet välskrivet och att utredningen i många avseenden lyckas i sitt uppsåt att lyfta fram barnens behov. Barnombudsmannen uppskattar att man via denna utredning lyfter de regionala och socio-ekonomiska skillnader i barns rätt till hälsa som FN:s barnrättskommitté flera gånger påtalat i sina granskningar av Sverige. Nedan följer Barnombudsmannens synpunkter på vissa av utredningens förslag.

Barnombudsmannens synpunkter
Avsnitt 4.1.3
En jämlik mödra- och barnhälsovård
Barnombudsmannen anser att arbetet med att en tydligare samordning mellan barn- elev- och ungdomshälsovården är positivt. En av fördelarna utredningen lyfter är att det minskar det samordnande ansvaret för föräldrarna. Barnombudsmannen föreslår i linje med detta att man i varje landsting inrättar en central funktion, en så kallad barnlots , för att underlätta att barnen och deras familjer att snabbt hittar rätt i vårdkedjan.

En likvärdig förskola av hög kvalité
Barnombudsmannen stödjer förslaget om att utöka rätten till förskola för socioekonomiskt svaga grupper och grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Barnombudsmannen håller med om att en av vägarna är att söka nya vägar för information om rätten till förskola. Barnombudsmannen anser dock att det i en sådan utökad rätt till förskola är viktigt att inkludera asylsökande barns rätt till förskola då dessa barns situation innebär att de i ännu högre grad än andra barn kan vara i behov av en förskola av hög kvalité. Barnombudsmannen anser också att man i en utökad information om rätten till förskola bör överväga att barnanpassa delar av denna information då äldre syskon ibland kan vara viktiga för att denna information ska nå fram.

Metoder och medel som sätter barnets bästa i centrum
Barnombudsmannen finner det glädjande att utredningen lyfter upp frågan om barnets bästa som en egen punkt. Däremot hade Barnombudsmannen önskat att man i denna strävan på ett tydligare vis hade lyft in artikel 12 om barnets rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade utifrån ålder och mognad som en viktig aspekt. Rätten att komma till tals gäller alla barn oavsett ålder.

Avsnitt 4.3.3
Stärkt kompetensförsörjning – kunskapsförmedling, forskning, utveckling utbildning.
Barn är en utsatt grupp både i skolan och inom olika former av PRAO samtidigt som arbetsmiljöarbetet ofta är eftersatt. Barnombudsmannen anser därför att rektorer bör ses som en prioriterad grupp i den stärkta utbildning i arbetsmiljöfrågor utredningen föreslår.

Avsnitt 4.4.3
Förslag för att stärka de ekonomiska resurserna för de sämst ställda
Barnombudsmannen ställer sig positiv till alla förslag i detta avsnitt. Barnombudsmannen anser dock inte att det är tillräckligt att räkna bort barnbidraget vid prövningen av rätt till ekonomiskt bistånd utan även de inkomster barn tjänar via ferie-, helg- och extraarbete bör räknas bort. Dessa inkomster bör ses som barnets att disponera över.

Avsnitt 4.5.3
Alla ska ha tillgång till en fullgod och ekonomisk överkomlig bostad
Barnombudsmannen kan konstatera att utredningen inte berör hur karaktären på hemlösheten förändrats. De senaste åren har andelen barn bland de hemlösa ökat kraftigt och Barnombudsmannen vill poängtera att perioder som ur en vuxens perspektiv kan förefalla korta kan ha stora effekter på barns hälsa. Barnombudsmannen har därför tidigare lagt förslag om en bättre statistik över hemlösa barn, att inget barn vräks till hemlöshet, att hemlösa barnfamiljer erbjuds ett långsiktigt boende och att barn endast får placeras i tillfälliga boenden såsom akutboenden, hotell eller vandrarhem som särskilt riktar sig till hemlösa om det är kortvarigt och tryggt. Barnombudsmannen hade önskat att dessa eller motsvarande krav skulle rymts inom utredningens förslag för att särskilt belysa det problematiska för barn att sakna ett hem.

Avsnitt 4.6.3
Fysisk aktivitet och matvanor
Utredningen föreslår ett utökat antal timmar i idrott och hälsa inom skola. En sådan utökning måste också innebära att man ändrar attityder inom skolan, inte minst till elever med funktionsnedsättningar, där Barnombudsmannen tidigare visat att barnen utestängs på grund av osäkerhet och okunskap.

Avsnitt 4.8.3
Att främja ett stärkt arbete för de mänskliga rättigheterna, motverka diskriminering och annan kränkande behandling och främja frihet från hot och våld.
Barnombudsmannen noterar att utredningen inte nämner barn specifikt i förslaget trots att barn i många situationer har en speciellt utsatt situation då det gäller diskriminering, kränkande behandling, hot och våld. Barn påverkas av våld på både kort och lång sikt. Konsekvenserna kommer inte alltid direkt utan kan lika gärna komma senare under barndomen, i tonåren eller först i vuxenlivet. Barn som har utsatts för våld riskerar i högre grad än andra att drabbas på nytt. Flickor nämns förvisso, men då bara som en underkategori av mäns våld mot kvinnor. Trots att förslaget är allmänt hållet är detta ett tydligt exempel där utredningen misslyckas med sin egen strävan att inkludera barnrättsperspektivet i sin analys.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Jonas Karlsson,

Anita Wickström
barnombudsman

Ladda ner hela remissvaret med fotnoter