Utredning avseende vissa skador och dödsfall (Ds 2017:47)

Dnr:3.9:0765/17
Ställd till Socialdepartementet

Inledning

Barnombudsmannen yttrar sig över förslagen med utgångspunkt i vårt uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). De rättigheter som barnkonventionen gör gällande innefattar varje barn under 18 år. Remissvaret behandlar de delar av betänkandet som Barnombudsmannen har synpunkter på.

Barnombudsmannen välkomnar de förslag som syftar till att stärka arbetet för att barnets rättigheter ska tillgodoses och är positiv till promemorians förslag att utvidga de fall som ska utredas enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende vissa skador och dödsfall, LUD. Att fler barn och unga utreds i syfte att förebygga våld mot barn ligger i linje med barnkonventionen. Enligt artikel 19 i barnkonventionen ska Sverige vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barn mot alla former av våld. I regeringens Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige fastslås att våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående medel.

Barnombudsmannen beklagar att barnkonventionen inte lyfts fram i promemorian. Barnombudsmannen har i detta remissvar lagt in hänvisningar till barnkonventionens artiklar i de delar de är relevanta.

Utöver de synpunkter som Barnombudsmannen lämnar önskas en tydlig strategi för hur utredningsmyndighetens rapporter kan spridas och nå ut till berörda myndigheter och aktörer. Även om syftet med rapporten är att ge regeringen underlag för beslut om förebyggande åtgärder är det av vikt att resultaten av utredningarna når ut till berörda myndigheter, något som inte diskuteras i promemorian.

8.1 Syftet med utredningsverksamheten

Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att förtydliga utredningsverksamhetens syfte och att tydliggöra adressaten för de förslag som utredningarna ger. Resultatet från LUD utredningarna föreslås inte endast ligga till grund för förslag utan för beslut om åtgärder från regeringen. Det undanröjer eventuella oklarheter kring vem utredningens förslag riktar sig till.

Barnombudsmannen anser att det är viktigt att belysa samtliga brister i samhällets skyddsnät för att kunna ta reda på orsaken till dessa. I Statskontorets utvärdering av genomförda LUD utredningar poängteras utmaningen i att identifiera systemfel i samhället utan att uttala sig i frågor om enskildas skuld eller ansvar. Statskontoret kritiserade att det i dagsläget inte görs någon intervju med personal vid berörda verksamheter eller med offrets familj, en kritik som Barnombudsmannen delar. Genom att klarlägga myndigheters och enskildas skuld kan eventuell brist på kunskap och utbildning synliggöras och åtgärdas. Barnombudsmannen anser att utredningsverksamhetens syfte, att förebygga att fler barn far illa, motiverar de åtgärder som krävs för att lokalisera eventuella brister i samhällets skyddsnät. Genom att inhämta information från samtliga involverade personer, det vill säga personal på vårdande och rättskipande myndigheter, nyckelpersoner i offrets närhet och offret själv om så är möjligt, täpps eventuella luckor igen och förbättras förutsättningarna för utredningsverksamheten att nå målet att förebygga att barn far illa. Sammanfattningsvis önskar Barnombudsmannen se ett fördjupat arbete gällande informationsinhämtning i syfte att uppfylla utredningens intention att inta ett helhetsperspektiv. De kontakter som utredningens beskaffenhet kräver bör tas i likhet med vad som gäller för handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen.

8.2 Vilka fall ska utredas?

Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget att utvidga de fall som ska utredas till att även innefatta fall då barn utsatts för grov misshandel samt de ofullständiga brottsformer som tas upp i promemorian. Genom den utvidgning promemorian föreslår ges även barnet en möjlighet att själv komma till tals enligt artikel 12 i barnkonventionen. Barnet ges då en chans att yttra sig om vilka stödinsatser som hade kunnat sättas in tidigare vilket är en unik möjlighet för utredningsverksamheten att uppfylla sitt syfte. FN:s kommitté för barns rättigheter har belyst att barnets rätt att bli hörd och att få sina synpunkter beaktade måste respekteras systematiskt i alla beslutsprocesser, och barnets egenmakt och deltagande ska vara centrala i vård av barn och i strategier och program för skydd av barn.

Det framgår i promemorian att den parlamentariska kommittén mot barnmisshandel ansåg att allt dödligt våld mot barn ska utredas, oavsett vem som varit förövare. Ett barns död är, oavsett orsakerna, en tragedi för samtliga i barnets närhet och ett haveri för samhället i stort. Barnombudsmannen anser därför att även fall då barn begår självmord bör utredas i syfte att fånga upp och synliggöra brister i samhällets skyddsnät. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport Folkhälsan i Sverige 2016 begick i genomsnitt 129 barn och ungdomar mellan 15–24 självmord varje år mellan 2012 till 2014. De senaste decennierna har självmord minskat i alla grupper utom i denna grupp där självmord istället blivit något vanligare. Barnombudsmannen finner detta oroväckande och anser att även dessa fall ska utredas i syfte att uppmärksamma den egentliga orsaken till dödsfallet och i förlängningen kunna förebygga att barn far illa. Varje barn har en inneboende rätt till livet och Sverige ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling enligt barnkonventionen artikel 6. Genom att även inkludera dödsfall med suicidal orsak kan fler brister i samhällets skyddsnät uppmärksammas och förhoppningsvis åtgärdas.

8.3 Närståenderekvisitet

Barnombudsmannen delar inte promemorians bedömning att inte göra någon utvidgning av närståenderekvistitet som idag är detsamma som i socialtjänstlagen och brottsbalken. Socialstyrelsen har i en skrivelse till regeringen pekat på risken att närståenderekvisitet i vissa fall är snävt och kan exkludera fall, exempelvis de med hedersrelaterade motiv, där gärningspersonen står utanför offrets direkta närståendekrets. I promemorian nämns ett hedersrelaterat fall då en pojke dödas av sin flickväns föräldrar och bror vilka enligt gällande lagstiftning inte skulle ses som närstående och därmed falla utanför utredningsverksamhetens ansvarsområde. Då skyddsbehovet i dessa fall ofta är omfattande ser Barnombudsmannen en fara i att dessa fall exkluderas och anser, till skillnad från promemorian, att närståenderekvisitet bör utvidgas till att omfatta en vidare krets av personens närstående så att även dessa fall utreds. Barnombudsmannen har förståelse för att det finns motiv för att låta samma personkrets omfattas som av de rättskipande myndigheterna och socialtjänstlagen men anser att skyddsvärdet och det förebyggande arbetet för att motverka att barn far illa måste väga tyngre. Barnombudsmannen anser vidare att det bör finnas en uttrycklig definition av begreppet närstående i LUD.

8.4 Skyddsrekvisitet

I promemorian framgår det att skyddsrekvisitet ska finnas kvar i syfte att avgränsa vilka fall som ska utredas men att rekvisitet ska utvidgas till att innefatta fall där det funnits anledning att anta att händelsen haft samband med något förhållande som har inneburit att barnet varit i behov av skydd. Barnombudsmannen inser att det kan vara svårt att bedöma skyddsbehovet och ställer sig därmed positiv till promemorians förslag. Barnombudsmannen anser att skyddsbedömningen bör tillämpas generöst. Att utsättas för den typ av brott som gör sig aktuella för utredningsverksamheten är i sig en indikation på att den skadade eller avlidne varit i behov av skydd, även om det inte kommit till myndighetens kännedom. Med en generös tillämpning av skyddsrekvisitet bör i stort sett endast olycksfall exkluderas från att utredas vilket Barnombudsmannen ser som positivt.

8.5 Ansvarig myndighet

Barnombudsmannen delar promemorians bedömning att Socialstyrelsen även fortsättningsvis ska vara ansvarig utredningsmyndighet för LUD utredningar. Ansvarig myndighet bör ha en bred kompetens och det är bra att den kompetens som upparbetats inom myndigheten kommer till nytta.

8.6 Underrättelseskyldighet

Barnombudsmannen tillstyrker promemorians bedömning att regeringen bör ge Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner som säkerställer att underrättelseskyldigheten efterlevs. Enligt Socialstyrelsen ser underrättelserna till utredningsverksamheten väldigt olika ut och innehåller i vissa fall knapphändig information. Genom att tillhandahålla riktlinjer och rutiner för underrättelseskyldigheten kan kvaliteten på utredningens innehåll förbättras.

8.7 Uppgiftsskyldighet

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att utredningsmyndigheten ska ha rätt att inhämta relevanta uppgifter om gärningspersonen från de myndigheter och yrkesverksamma som kommit i kontakt med gärningspersonen. Tidigare har Socialstyrelsen inte kunnat inhämta uppgifter som direkt avser förövaren i de fall en vuxen avlidit. Detta till skillnad mot som vad som gäller i ärenden när barn avlidit. För att på bästa sätt kunna förebygga dödligt våld behöver utredande myndighet kunna skapa sig en helhetsbild. Det är därför enligt Barnombudsmannens åsikt av största vikt att uppgifter om gärningspersonen kan inhämtas av utredande myndighet.

8.8 Kompetensen i utredningsverksamheten

Barnombudsmannen tillstyrker promemorians förslag att det ska klargöras att utredningsmyndigheten får anlita experter och sakkunniga för att biträda utredningens arbete.

8.9 Utredningens genomförande

Barnombudsmannen tillstyrker promemorians förslag att det av lagstiftningen bör framgå att tillsyn ska genomföras av verksamheter som berörs av en LUD utredning. Barnombudsmannen anser utöver detta att det tydligare bör framgå att utredningsmyndigheten även i övrigt bör ta de kontakter som krävs, med exempelvis anhöriga och barnet själv. Det är viktigt att utredningen genererar ett så brett kunskapsunderlag som möjligt. Barn har även i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

9.4 Konsekvenser för barn

Barnombudsmannen håller med om att förslagen i promemorian troligen kommer få positiva konsekvenser för barn och unga men hade gärna sett en mer grundlig analys utifrån ett rättighetsperspektiv.

Föredragande i ärendet har varit utredarna Anna Lindahl och Janna Törneman.

Anita Wickström
Vikarierande barnombudsman

Ladda ner hela remissvaret med fotnoter.