Betänkandet (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla- åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning

Dnr 3.9:0882/16
Ställd till Utbildningsdepartementet

Inledning

Barnombudsmannens synpunkter på denna remiss tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Yttrandet behandlar de delar av betänkandet som Barnombudsmannens har synpunkter på eller invändningar mot. De förslag som inte kommenteras tillstyrks.

25.2 Krav på vårdnadshavares medverkan och elevers engagemang och närvaro

Enligt barnkonventionens artikel 2 ska varje barn tillförsäkras alla rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag. Inget barn får diskrimineras. Detta gäller oavsett barnets eller dess föräldrars sociala ursprung eller ställning i övrigt. Barnombudsmannen vill understryka betydelsen av att alla barn har samma rättigheter eftersom utredningen föreslår att ett krav ska införas på vårdnadshavarnas aktiva medverkan till att en ungdom påbörjar och deltar i en gymnasieutbildning. Utredningen lyfter fram att flertalet av utredningens förslag syftar till att minska studieavbrotten i gymnasieskolan och att ge alla elever förutsättningar att nå utbildningens mål. För att de åtgärder som utredningen föreslår ska bli verkningsfulla behöver vårdnadshavare understödja ungdomens skolgång. Enligt artikel 28 har alla barn rätt att gå i skola och staterna ska vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott Enligt artikel 5 barnkonventionen har föräldrar ansvar för sina barn, de ska ge råd och vägledning när de gör sådant som barnkonventionen ger dem rätt till. Barnombudsmannen vill understryka att inte alla barn och ungdomar har stöd av sina föräldrar. Det kan vara föräldrar som har egna problem och därför inte kan stötta sina barn och det kan också vara barn som inte har sina föräldrar nära för att de har kommit ensamma till Sverige. Det är därför viktigt att förslaget inte tolkas som att skolan frånhänder sig hela ansvaret till vårdnadshavarna. Alla barn har samma rätt till utbildning oavsett föräldrarnas förmåga eller bakgrund.

25.5.1 Alla elever ska ha en mentor

Utredningen framhåller att skolan behöver arbeta elevcentrerat. Genom en strukturerad undervisning ska eleverna ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd för att kunna nå utbildningens mål. Samverkan mellan elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt lärare behöver stödjas. Utredningen föreslår också att alla elever ska ha en mentor som samlat ska följa elevens utveckling och studiesituation.

Barnombudsmannen gläds åt att utredningen betonar vikten av att arbeta elevcentrerat och att det läggs ett förslag om mentorskap. Det är dock viktigt att mentorn är tillgänglig för barnen och har möjlighet att lägga tid och engagemang på sina elever. Barnombudsmannen har i sitt årsrapportsarbete 2015 träffat barn som berättar att de upplever att lärarna inte alltid har tid för dem och lyfter fram betydelsen av att det finns tillgänglig personal på skolan som har möjlighet att lyssna och engagera sig. De behöver ha vuxna omkring sig som de känner tillit till. Engagerad personal som umgås och lär känna barnen skapar trygghet och gör det möjligt för barn och unga att utveckla tillitsfulla relationer till vuxna. Detta är en förutsättning för att de vuxna ska kunna fånga upp signaler från barnen på när något inte står rätt till och för att barnet ska våga berätta om sin situation.

25.5.3 Främjande insats för kompetenssamverkan mellan elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt lärare

Utredningen menar att elevhälsans arbete är centralt för att förebygga och förhindra studieavbrott och att eleverna inte når målen för utbildningen. De lyfter fram att elevhälsan, och även studie- och yrkesvägledningen, inte används i tillräcklig utsträckning som strategiska resurser. Många nyanlända elever har kommit till Sverige i gymnasieåldern och vissa kan ha långt kvar till behörighet till ett nationellt program och kan behöva mycket stöd på olika plan för att nå dit.

Barnombudsmannen släppte nyligen en rapport om nyanlända barns hälsa. Under 2015 mötte Barnombudsmannen drygt 450 ensamkommande barn mellan 9-18 år. Detta följdes upp av ytterligare samtal med 145 barn under 2016, ensamkommande samt barn som kommit hit tillsammans med sina familjer. En enkät har också riktats till 1 000 skolsköterskor för att bredda bilden kring nyanlända barns hälsa. Resultatet visar att det vanligaste hälsoproblemet hos nyanlända barn är psykisk ohälsa. Problemen som nyanlända barn har är av allvarlig karaktär och kan vara exempelvis posttraumatisk stressyndrom, trauma, depressioner och självskadebeteende. Barnombudsmannens rapport visar också att barns tillstånd riskerar att bli värre under asylprocessen i Sverige.

Av barnens berättelser har det framkommit att inte alla fått tillgång till hälso- och sjukvård. Fyra av tio skolsköterskor bedömer att endast ett fåtal eller inga av de nyanlända barnen har genomgått en hälsoundersökning innan de träffar elevhälsan. Det råder regionala skillnader i hur barnen tas emot och i vilken grad hälsoundersökningar genomförs. Vi har sett att den minsta gemensamma nämnaren för de ensamkomna barnen är skolan, där har skolhälsovården förstahandskontakt med barnen. I en enkät till skolhälsovården anser 54 % av skolsköterskorna att psykisk ohälsa är ett av de största hälsoproblemen vid ankomst. Breddar vi definitionen till att även inkludera hälsoproblem, oro, stress, ångest och ovisshet stiger antalet skolsköterskor som ser detta som ett allvarligt hälsoproblem vid ankomsten till 70%.

I Barnombudsmannens undersökning av nyanländas hälsa berättar flera barn om att de har svårt att koncentrera sig på skolan på grund av oro, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Då ett misslyckande i skolan redan under asylprocessen kan bidra till senare avhopp är det viktigt att denna grupp får stöd av elevhälsan. Elevhälsan är visserligen viktig för alla barns välmående, vilket utredningen uppmärksammar, men speciellt för barngrupper som är speciellt sårbara och befinner sig i en fas som kan vara avgörande för senare resultat i skolan.

Elevhälsans hälsofrämjande uppdrag måste anpassas, eftersom nyanlända barn många gånger bär med sig traumatiska upplevelser av krig, förluster, våld och övergrepp. Om deras rätt till bästa uppnåeliga hälsa ska kunna förverkligas behöver deras vardag tryggas. En fungerande vardag är också en förutsättning för att de ska kunna tillgodogöra sig vård och rehabilitering när den erbjuds.

Barnombudsmannen föreslår därför i sin rapport att elevhälsan ska stärkas och att man ska förtydliga hur hälsoundersökningar av nyanlända barn ska gå till, genom att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för ett utökat uppdrag för elevhälsan och genom att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hälsoundersökningar av nyanlända barn.

Övriga synpunkter

I kapitel 5 Studieavbrott och ofullständiga studier – orsaker och effektiva åtgärder diskuterar utredningen vad som orsakar studieavbrott och vilka orsaker som kan ligga bakom att elever inte når målen för sin utbildning. I diskussionen nämns att utsatta socioekonomiska förhållanden kan vara en riskfaktor till studieavbrott, men de gör ingen närmare analys av vad som kan vara problematiskt. I Barnombudsmannens rapport ”Inget rum för trygghet” berättar barn och unga om vräkning och hemlöshet. Behovet av att hjälpa föräldrar, flyttar från kortvariga boenden som gör att man hamnar långt bort från skolan, med dålig uppföljning från skolan, eller utmattning/kringdrivande som en följd av trångboddhet kan leda till studieavbrott. Att socioekonomisk utsatthet kan beröra barnen på ett väldigt basalt plan berörs inte i utredningen. Barnen kan i skolan ha behov av stöd i form av en tyst plats att studera på för att kunna göra sitt skolarbete. Det kan även gälla asylsökande barn i familj i både eget boende och ankomstboenden som kan behöva dela rum med flera andra och ha en otrygg situation i sin vardag.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Jonas Karlsson och juristen Ellionor Triay Strömvall.

Fredrik Malmberg
barnombudsman

Ladda ner remissvaret som PDF