Betänkande av utredningen om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt minoritetsspråk (SOU 2017:91, Ds nrU2017/04546/S) (dnr 3.9:0025/18)

Ställd till Utbildningsdepartementet
Dnr 3.9:0025/18

Utredningens syfte är att öka och förbättra tillgången till undervisning i de nationella minoritetsspråken. Utredningen vill också öka efterlevnaden av de internationella konventioner som Sverige ratificerat och som handlar om minoriteter. Intentionen i utredningens förslag är att revitalisera språken meänkieli, romani chib, samiska, finska och jiddisch och se till att dessa hålls levande i framtiden. Förslagen som utredningen lägger öppnar för barn i minoritetsgrupper att få till gång till undervisning i det språk barnets grupp talar, även om det inte är det språk som talas i hemmet.

Inledning
Barnombudsmannen har beretts möjlighet att ge synpunkter på Slutbetänkande av utredningen om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Våra synpunkter på denna remiss tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Yttrandet behandlar de delar av betänkandet som Barnombudsmannen har synpunkter på eller invändningar mot.

Barnombudsmannen tillstyrker utredningens samtliga förslag då de ligger i linje med barnkonventionens intentioner. Artikel 30, som handlar om barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning, ger barnet rätt till sin eget kulturliv, religion och språk. Artikel 28 ger barnet rätt till utbildning och artikel 29, som beskriver utbildningens syfte, berättar att barnet ska utveckla respekt för sin egen kulturella identitet och det egna språket.

Barnombudsmannen har valt att kommentera några av förslagen utifrån ett barnrättsligt perspektiv.

6.1.4 Rätten till information och kommuners bristande information om nationella minoriteters språkliga rättigheter
Utredningen föreslår att Skolverket ska få i uppdrag att presentera en särskild information om de nationella minoriteternas rätt till utbildning. Förslaget har sin bakgrund i att utredningen bedömer att kommuner och huvudmän inte informerar elever och vårdnadshavare tillräckligt.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget men vill poängtera vikten av att information till elever och vårdnadshavare blir tydlig och likvärdig över landet. I Barnombudsmannens årsrapport 2018 ” Utanförskap, våld och kärlek till orten” konstaterar vi att barn generellt får för lite information om vilka rättigheter och möjligheter de har i skolan. Vi lägger i vår årsrapport ett förslag om att det i läroplanerna skrivs in att alla barn ska informeras om de rättigheter till stöd och hjälp som de har.

Då vi delar utredningens syn på bristande information till barn och vårdnadshavare vill vi poängtera vikten av att det uppdrag Skolverket föreslås få blir tydligt och att kommunernas och huvudmännens information blir likvärdig över landet och i realiteten tillgänglig för alla barn och vårdnadshavare.

11.1.3 Möjlighet att anställa lämplig lärare i ämnet nationellt minoritetsspråk
Utredningen föreslår att det på grund av bristen på behöriga lärare i minoritetsspråk ska vara möjligt att för undervisning i ämnet nationellt minoritetsspråk anställa en lämplig lärare utan tidsbegränsning.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget men vill understryka att alla som arbetar i den svenska skolan, även lärare som har sin utbildningsbakgrund i ett annat land eller annat yrke, ska arbeta utifrån den värdegrund som skolan vilar på. Alla barn har rätt att alltid omges av lämplig personal som bidrar till en trygg skolmiljö. Barnombudsmannen anser att alla anställda lärare som inte har legitimation och behörighet får utbildning i skolans värdegrund.

11.6.4 Fjärrundervisning i ämnet nationellt minoritetsspråk
Förslaget innebär att undervisningen i nationella minoritetsspråk ska kunna ges som fjärrundervisning på entreprenad hos en annan huvudman.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget men vill samtidigt poängtera att fjärrundervisning generellt, enligt oss, bör vara kortvarig. Ett år i ett barns liv är en lång tid och som Skolverket i sina forskningssammanställningar visar är inlärning en komplicerad process där relationen med läraren är en avgörande faktor . Att läsa ett ämne, som ett nationellt minoritetsspråk, genom fjärrundervisning kan komma att innebära ett försvårande av inlärningen i avgörande skeden av ett barnets utveckling.

Föredragande i ärendet har varit utredarna Jonas Karlsson och Åsa Beckman.

Anna Karin Boqvist
Vikarierande barnombudsman

Ladda ner hela remissvaret med fotnoter