Yttrande över Utkast till lagrådsremiss Stärkt skydd mot diskriminering i skolan (Ku2018/01543/RS)

Ställd till Kulturdepartementet
Dnr: BO 2018-0911-2

I utkastet föreslås ändringar i diskrimineringslagen och skollagen i syfte att stärka skyddet mot diskriminering för barn och elever. Förslagen innebär att Statens skolinspektion får rätt att som part föra talan om diskrimineringsersättning för en enskild som medger det i mål om diskriminering. Vidare föreslås att tillsynen över diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder mot diskriminering när det gäller verksamhet enligt skollagen flyttas från Diskrimineringsombudsmannen (DO) till Skolinspektionen.

Barnombudsmannen yttrar sig över de delar av utkast till lagrådsremiss som bedöms relevanta utifrån vårt uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). I övrigt har Barnombudsmannen inga synpunkter.

Inledning
Alla barn och unga har rätt att känna sig trygga i skolan . När barns rättigheter kränks, till exempel genom att barn diskrimineras eller utsätts för kränkande behandling, krävs ändamålsenliga och effektiva sätt för barn att få stöd och hjälp. Det krävs även möjligheter för barn och unga att få upprättelse när skolan inte gjort tillräckligt. Flera centrala myndigheter har pekat på brister i den nuvarande regleringen av kränkande behandling respektive diskriminering i skolan, bland annat avseende att reglerna i diskrimineringslagen och skollagen skiljer sig åt. Ett annat problem som identifierats är hanteringen av ärenden inte är likvärdig mellan Skolinspektionen och DO. Vidare känner barn, unga och deras vårdnadshavare inte till vilken myndighet de ska vända sig till när barnet utsatts för kränkande behandling respektive diskriminering, däribland trakasserier. Barnombudsmannen har påpekat dessa brister i vår rapport Välkommen till verkligheten (2015).

I betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) kom utredningen till slutsatsen att ett samlat ansvar för att motverka kränkningar – i alla dess former – i skollagsreglerad verksamhet vore mest förenligt med barnets bästa. Barnombudsmannen delar denna bedömning och ställer sig frågande till att regeringen i utkastet till lagrådsremissen nu har valt att gå vidare endast med delar av de förslag avseende skolan som lades fram i betänkandet, och som till stora delar avviker från de bedömningar som gjordes i utredningen. Detta trots att flertalet remissinstanser varit positiva till föreslagna ändringar, däribland att reglerna samordnas i skollagen och att hela tillsynsansvaret för diskriminering inom skollagsreglerad verksamhet överflyttas till Skolinspektionen.

All tillsyn som gäller diskriminering inom skollagsreglerad verksamhet bör enligt Barnombudsmannen ske av Skolinspektionen och reglerna bör samordnas i skollagen för att ge ett effektivt skydd för barn och unga mot alla former av kränkningar i skolan, i enlighet med förslagen i SOU 2016:87. Samordnade regler skulle innebära ett tydligare regelverk, som blir enklare att tillämpa för skolans personal och huvudmän, vilket i slutändan leder till ett bättre skydd av barn och unga. Reglerna om skadestånd vid diskriminering och annan kränkande behandling inom skolan bör också enligt Barnombudsmannen harmoniseras, för ett starkare skydd av barn och unga i skolan mot alla former av kränkningar. Som Barnombudsmannen tidigare påpekat i remissvar av betänkandet anser vi också att det vore enklare för barn och unga att hävda sin rätt med bara en tillsynsmyndighet av skolan.

Enligt barnkonventionens artikel 2 ska staten respektera och tillförsäkra alla barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i barnkonventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. Barnkonventionen innehåller fler diskrimineringsgrunder än vad den svenska diskrimineringslagen gör. Enligt Barnombudsmannen borde denna fråga beaktas särskilt vid utformningen av förslagen, eftersom barnkonventionen kommer att bli lag den 1 januari 2020. Barnombudsmannen saknar helt ett resonemang om denna fråga i utkastet till lagrådsremiss.

5. Skyddet mot diskriminering på skolområdet behöver förstärkas
Skolinspektionen föreslås utöva viss tillsyn över diskriminering i skollagsreglerad verksamhet. Bestämmelserna om diskriminering för skollagsreglerad verksamhet föreslås fortsatt finnas i diskrimineringslagen.
Inledningsvis delar Barnombudsmannen uppfattningen att skyddet mot alla former av kränkande behandling inom skolan behöver stärkas. Barnombudsmannen är därför positiv till att Skolinspektionen föreslås utöva tillsyn över aktiva åtgärder mot diskriminering. De föreslagna ändringarna riskerar dock enligt Barnombudsmannen att inte leda till ett ändamålsenligt och effektivt skydd av barn och unga, utifrån de brister som konstaterats med nuvarande system. En uppsplittrad tillsyn, där DO utövar tillsyn över bestämmelserna i diskrimineringslagens 2 kap. och Skolinspektionen utövar tillsyn över aktiva åtgärder enligt 3 kap. riskerar också leda till nya svåra gränsdragningar för tillsynsmyndigheterna.

Just nu pågår en ny utredning En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen (dir 2018:99). Utredningen ska bland annat analysera hur tillsynen över bestämmelserna i diskrimineringslagen, när det gäller det skollagsreglerade området i sin helhet, kan flyttas till Skolinspektionen. Enligt Barnombudsmannen bör slutsatserna i denna utredning avvaktas innan man väljer att gå vidare med aktuellt förslag om att göra viss överflyttning av tillsyn till Skolinspektionen.

I utkastet till lagrådsremissen anges att diskrimineringsersättning inte bör utgå för annat än diskriminering, och att ersättningsreglerna för annan kränkande behandling därför bör förbli desamma. Med anledning av detta vill Barnombudsmannen påpeka följande. Handlingar som utgör diskriminering i form av trakasserier och annan kränkande behandling i skolan är ofta svåra att särskilja, och ett händelseförlopp kan bestå av båda delarna. Ur ett barn och elevperspektiv är det också svårt att se att kränkningen skulle vara mindre allvarlig vid annan kränkande behandling än vid trakasserier. Barn ska skyddas mot alla former av kränkningar. När barn och unga ändå utsätts för kränkningar bör det alltid ses som allvarligt, oavsett grunden för kränkningen. Även om diskrimineringsersättningen har ett annat syfte än traditionellt skadestånd, och har sin grund i ett EU-direktiv, finns det enligt Barnombudsmannen inget som hindrar att preventionspåslag används även för annan kränkande behandling inom skolan. Det skulle sända ut tydliga signaler om att alla kränkningar i skolan måste tas på allvar.

Barnombudsmannen anser därför att även skadeståndet för annan kränkande behandling borde innefatta ett preventionspåslag, och att reglerna bör harmoniseras. Med beaktande av att barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 och att barnkonventionen innehåller fler diskrimineringsgrunder än den svenska diskrimineringslagen talar även detta för att lagreglerna bör harmoniseras, för att undvika framtida gränsdragningsproblem om huruvida en handling utgör diskriminering eller annan kränkande behandling, och att ersättningsreglerna därför bör vara desamma.

6. Skolinspektionen ska få föra talan om diskrimineringsersättning
Skolinspektionen föreslås som part få föra talan om diskrimineringsersättning för en enskild som medger det i mål om diskriminering i skollagsreglerad verksamhet.

Barnombudsmannen ser positivt på att Skolinspektionen får talerätt i mål om diskriminering inom skolan. Enligt Barnombudsmannen innebär förslaget dock att problemen med ett tudelat ansvar mellan två myndigheter kvarstår. Hanteringen av ärenden mellan de båda myndigheterna kan komma att skilja sig åt, och riskerar leda till att möjligheten att få upprättelse för barn och unga inte blir likvärdig. En reglering där barn och ungas kan välja vilken myndighet en ska vända sig till, men där möjligheten att få stöd och hjälp kan variera beroende på vilken myndighet som hanterar ärendet, är inte ändamålsenlig ur ett barnrättsperspektiv.

7. Tillsynen över arbetet med aktiva åtgärder flyttas till Skolinspektionen
Skolinspektionen föreslås utöva tillsyn över aktiva åtgärder mot diskriminering inom skolan.

Barnombudsmannen är positiv till att tillsynsansvar för diskriminering inom skolan överflyttas från DO till Skolinspektionen. Som framgått ovan, och av tidigare remissvar, ser Barnombudsmannen dock negativt på att regelverken och tillsynen enligt förslaget fortsatt kommer att vara tudelat. Enligt Barnombudsmannen är det viktigt att barn och unga enkelt kan förstå vilka regler som gäller för skolans förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling. Dels för att ge barn och unga förutsättningar att delta i skolans förebyggande arbete, men också för att barn och unga ska veta vad som gäller när de blivit utsatta för kränkningar, och vart de ska vända sig för att få hjälp, oavsett grund för kränkningen.

9.7 Konsekvenser för barn och unga samt utbildningssamordnare
Förslaget om att tillsynen över aktiva åtgärder mot diskriminering i skollagsreglerad verksamhet flyttas över till Skolinspektionen bedöms få positiva konsekvenser för barn och unga. Barnrättsperspektivet uppges vara ett avgörande skäl för regeringens förslag.

Som framgår ovan är Barnombudsmannen i grunden positiv till att tillsynen flyttas över till Skolinspektionen och delar bedömningen att det kommer att leda till positiva konsekvenser för barn och unga. Barnombudsmannen anser dock att de förslag som lades fram i betänkandet SOU 2016:87 skulle skapa bättre förutsättningar för ett starkt skydd mot kränkningar och diskriminering av barn och unga inom skolan, och därmed vara mer ändamålsenliga ur ett barnrättsperspektiv.

Om regeringen väljer att gå vidare med förslagen är det enligt Barnombudsmannen av största vikt att effekterna av förändringarna utvärderas ur ett barnrättsperspektiv, och att barn och unga görs delaktiga i en sådan utvärderingsprocess, i enlighet med barnets rätt att komma till tals enligt barnkonventionens artikel 12.

Föredragande i ärendet har varit juristen Rebecka Pomering.

Elisabeth Dahlin
Barnombudsman

Ladda ner remissvaret med fotnoter