Remiss av handläggningsstöd för prövning av barnets bästa (dnr 1.3.4-2019-16654)

Ställd till Migrationsverket
Dnr: BO 2019-0185

Inledning
Migrationsverket är en av de myndigheter som ingår i Barnombudsmannens kunskapslyft för barns rättigheter under perioden 2017-19. Som en del i detta har Migrationsverket tagit fram ett nytt metodstöd för prövning av barnets bästa som föreslås gälla i deras handläggning där de prövar barnets bästa.

Barnombudsmannen har fått möjligheten till att kommentera handläggningsstödet. Barnombudsmannen yttrar sig med utgångspunkten av uppdraget att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) samt allmänna kommentarer och rekommendationer till Sverige från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén).

Barnombudsmannen är i huvudsak positiva till Migrationsverkets handläggningsstöd för prövning av barnets bästa. 

2.1 Barnkonventionen
Barnombudsmannen har ingen åsikt huruvida Migrationsverket väljer att benämna artikel 2, 3, 6 och 12 för huvudprinciper eller grundprinciper (som det står på sida 23 i handläggningsstödet). Barnombudsmannen har dock valt att konsekvent kalla artiklarna för grundprinciper.


2.2 Barnkonventionen och utlänningslagen
Barnombudsmannen anser att det är positivt att Migrationsverket understryker i sitt handläggningsstöd att ett barn ska bedömas individuellt och inte enbart utifrån sin familjekontext.

Barnombudsmannen vill påpeka att barnkonventionen är framtagen utifrån det enskilda barnet och inte utifrån barn i generella termer. Barnombudsmannens erfarenhet är att barnets skäl för en asylansökan ofta överskuggas av föräldrarnas skäl. Detta leder i sin tur leda till att barnets rätt till en individuell prövning inte tillgodoses. Därför är det viktigt att Migrationsverket tydligt visar hur de har prövats barnets egna asylskäl.

2.4.1 Vad är principen om barnets bästa?
Av handläggningsstödet framgår att Migrationsverket inte alltid fattar beslut utifrån barnets bästa om det finns annan lagstiftning som krockar. Barnombudsmannen anser att det är viktigt att Migrationsverket då redogör för vad barnets bästa är och varför man väljer att ta ett beslut som går emot barnets bästa. 

2.4.2 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter
Under hösten 2015 mötte och samtalade Barnombudsmannen med cirka 450 ensamkommande barn i åldrarna 9-18 år.  Ett återkommande tema i barns berättelser var avsaknaden av information om asylprocessen, anvisningen och vilka rättigheter de har. Barn beskriver i granskningen att de inte fått information om varför de blir fotograferade och måste lämna fingeravtryck vid registreringen hos Migrationsverket. Ett barn berättar: ”Sen är det ju det här med att man aldrig får någon ordentlig information om hur länge man ska vara här. Jag var på ett annat boende först. Där jag var två och en halv vecka ungefär, och där sa de att när jag väl kommer till Migrationsverket, vilket jag gjorde efter två och en halv vecka, då skulle jag bli anvisad till ett permanent boende men sen fick jag ju komma hit... Hur länge ska jag vara här? Jag vet inte.”

Mot bakgrund av detta anser Barnombudsmannen att det bör framgå av Migrationsverkets handläggningsstöd att barn har rätt att få tillgång till information som rör barnets situation och är relevant utifrån ålder och mognad.

3.2.1 Kartlägg ärendet
Barnombudsmannen anser att det är bra att Migrationsverket nämner i sitt handläggningsstöd att deras beslut kan påverka barn direkt eller indirekt.

3.2.3 Lyssna till barnet
Barnombudsmannen anser att Migrationsverkets handläggningsstöd bör innehålla en vägledning för hur delaktighet skapas för barnet. Detta för att barns delaktighet inte ska reduceras till ett symboliskt förhållningssätt. T ex har Barnombudsmannen valt att redovisa vilken metod man använder sig av när myndigheten lyssnar till barn samt användningen av citat från barnen . Barnombudsmannen önskar även här att det finns formuleringar om att barn har rätt att få all relevant information för att deras delaktighet ska vara möjlig.    

Barnombudsmannen har mött barn som vittnar om att de upplevt kontakterna med Migrationsverket som mycket svåra eftersom de inte kan språket och därför har varit rädda för att de inte ska kunna kommunicera ordentligt.  Här är ett exempel när ett barn skulle fylla i formuläret för att ansöka om asyl: ”Jodå, det var på kurdiska. Fast man bad mig att skriva det på engelska, eller med latinska bokstäver, sa de. Latinska bokstäver, som jag inte kunde.”

Barnombudsmannen träffade barn som berättade att de endast träffade sin handläggare vid Migrationsverket vid ett tillfälle. Barn berättade vidare att de upplevde det som svårt att berätta om svåra erfarenheter till en vuxen som de inte tidigare har träffat. Barn har också berättat för Barnombudsmannen om att de har erfarenheter som kan ha bidragit till att de har lågt förtroende för myndighetspersoner.

Migrationsverket får gärna använda sig av Barnombudsmannens erfarenheter i sitt handläggningsstöd.      

3.2.4 Låt barnkonventionen vägleda
Se kommentar under rubriken ”2.1 Barnkonventionen”.

3.2.6 Bedöm barnets bästa och fatta beslut
Se kommentar under rubriken ”2.4.1 Vad är principen om barnets bästa?”.

3.2.7 Återkoppla och utvärdera
Barnombudsmannen ser det som positivt att det i handläggningsstödet framgår att återkoppling och utvärdering ska ske utifrån barnets ålder och mognad. Barnombudsmannens erfarenhet är att barn generellt ofta inte får någon återkoppling utan myndigheter förväntar sig att det är föräldrarna/vårdnadshavarna som ska berätta och förklara för barnen. Barnombudsmannen ser det som mycket positivt att Migrationsverket anpassar och förklarar beslut till barn.

Föredragande i ärendet har varit Shanti Ingeström, utredare.

Mårten Petersson
Avdelningschef för juridik och utredning