Synpunkter på kommittédirektiv (Dir. 2002:108) gällande vissa färdtjänstfrågor

Med anledning av att regeringen har utsett en särskild utredare som ser över vissa färdtjänstfrågor önskar Barnombudsmannen framföra några synpunkter angående den del som berör barns behov av färdtjänst.

Ställd till: Näringsdepartementet
Diarienummer: 6.6:0864/02


Barnombudsmannen lämnade redan den 3 juli i år synpunkter inför direktiven. Tyvärr kan vi inte se att någon hänsyn togs till dessa.

Barnombudsmannens synpunkter

Barnombudsmannen vill påpeka vikten av att lyfta fram barns och ungas behov av färdtjänst, något som i hög grad framkom i Vägverkets redovisning av färdtjänstens utveckling och tillstånd under perioden januari 1998 – september 2000 (ärende nr N2000/8680/TP). I kommittédirektiven framgår att utredaren ska ha Vägverkets redovisning som utgångspunkt i sitt arbete, vilket är bra. Det är dock beklagligt att barns och ungas behov inte alls har lyfts fram särskilt i direktiven. Barnombudsmannen anser att en sådan skrivning borde ha framkommit i kommittédirektiven.

När färdtjänstlagen 1998 ersatte socialtjänstlagens bestämmelser har barn och ungdomar med funktionshinder fått sämre möjligheter till färdtjänst. Barnperspektivet saknas i färdtjänstlagen vilket inte är i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Barnombudsmannen anser att lagen diskriminerar barn och ungdomar vilket borde förändras när en ny färdtjänstlag antas.

Barnombudsmannen vill i detta sammanhang lyfta fram de artiklar i barnkonventionen som berör de färdtjänstberoende barnen. I enlighet med artikel 2 ska konventionsstaterna tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i barnkonventionen utan åtskillnad av till exempel funktionshinder. Enligt artikel 3 ska alla åtgärder som rör barn utgå från barnets bästa. I artikel 23 framgår att barn med funktionshinder ska ha samma rätt att delta aktivt i samhället. De ska ha möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och möjligheter till individuell utveckling.

Barnombudsmannen anser att barn och ungdomar med funktionshinder självklart ska ha samma rätt till fritidsaktiviteter som andra. I flera kommuner beviljas färdtjänst till barn endast om det finns ”särskilda” eller ”synnerliga” skäl. Det finns till och med kommuner som över huvud taget inte beviljar färdtjänst till barn. Som skäl till detta hänvisar man ofta till föräldraansvaret. Resor som inte bedöms som nödvändiga beviljas inte. Nödvändiga resor innebär endast resor till skolan eller liknande daglig verksamhet. Resor till fritidsverksamheter inryms inte under nödvändiga resor. Detta innebär att många barn och ungdomar inte har samma möjlighet att delta i fritidsaktiviteter som andra.

Färdtjänstlagen tar ingen hänsyn till det enskilda barnets situation. Barnombudsmannen anser att större hänsyn måste tas till det enskilda barnets behov vid bedömning av barnets rätt till färdtjänst. Barn har andra behov av färdtjänst än vuxna. Några exempel:

  • Barn som nyttjar färdtjänst har behov av att ha samma förare från gång till gång. Det ger trygghet.
  • Barn har behov av större flexibilitet för att få frihet till spontana kompisbesök eller fritidsaktiviteter.
  • Barn med funktionshinder behöver ibland åka över kommungränsen för att kunna delta i fritidsverksamhet som är anpassad för funktionshindret.
  • Barn har svårare att hålla tider samt klara av att vänta in färdtjänsten som ska hämta och lämna flera barn. Samåkning för barn fungerar därför inte så bra.
  • Barn ska kunna ha sällskap av en vuxen och därmed också ett syskon som också är beroende av föräldern, utan att det ska kosta extra för familjen.
  • Barns rätt till färdtjänst ska inte heller begränsas till ett visst antal resor, de ska kunna delta lika aktivt som andra barn.

Barnombudsmannen stödjer förslag till stärkt lagstiftning

Barnombudsmannen ställer sig bakom Vägverkets förslag till ny lagstiftning vilken innebär:

  • Att rätten till färdtjänst stärks för barn och ungdomar med funktionshinder i det nya förslaget till färdtjänstlag. En särskild paragraf om barn bör införas i lagen, liknande den som finns i socialtjänstlagen. Denna skulle ha ungefär följande lydelse: ”När åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver”.

Lagen behöver även utformas så att färdtjänst kan beviljas för resor till fritids- och idrottsverksamheter. Det bör inte heller finnas någon begränsning av antalet sådana resor för att möjliggöra ett aktivt och regelbundet deltagande.

Barnombudsmannen hoppas med detta brev försäkra sig om att den nya lagen kommer att ha ett tydligt barnperspektiv.

Lena Nyberg
Barnombudsman

cc Vägverket
cc Anders Engdahl