Angående utredning om barnpornografibrott

Det är med stor tillfredsställelse som Barnombudsmannen har tagit del av uppgifterna i media enligt vilka Justitiedepartementet ämnar tillsätta en utredning för att föreslå ändringar i brottsbalkens bestämmelser om barnpornografibrott.

Ställd till: Regeringen, Justitieminister Thomas Bodström, f.k. Socialminister Berit Andnor
Diarienummer: 3.1: 0115/05


Barnombudsmannen välkomnar intentionerna att bland annat se över begreppet innehav av barnpornografi i skenet av den tekniska utvecklingen, preskriptionstider, samt skadestånd till de barn som avbildats.

Barnombudsmannen anser att det vore av stor vikt att den nya utredningen dessutom får i uppdrag att se över följande frågor:

  • definitionen av barn i rekvisiten för barnpornografibrott
  • så kallad anspelningspornografi
  • annan än visuell pornografisk framställning av barn
  • om barnpornografibrottet ska flyttas från 16 kap. till 6 kap. brottsbalken.

Enligt Barnombudsmannen är den nuvarande definitionen av barn i begreppet barnpornografi klart bristfällig och inte i överensstämmelse med den definition av barn som ingår i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), enligt vilken ett barn är varje människa under 18 år.

Barnombudsmannen ifrågasätter även varför det både ska framgå av bilden och av omständigheterna kring den att personen på en pornografisk bild är under 18 år för att bilden ska kunna klassas som barnpornografi. Denna absurda situation framgår tydligt av Stockholms tingsrätts avgörande i domen B 7047-01. I detta fall kunde en man som producerat pornografiska bilder av barn, som han visste var under 18 år, inte fällas för barnpornografibrott eftersom det av bilderna inte kunde avgöras att barnen var under 18 år. Det förelåg enligt tingsrättens mening ”en brist i lagstiftningen som kunde ha undvikits om ansvar hade kunnat utkrävas i de fall då den som skildrar barn i bild har vetskap om barnets rätta ålder.”

Så kallad anspelningspornografi, där vuxna uppträder som barn, bör enligt Barnombudsmannens mening utredas ytterligare. Enligt Barnombudsmannen kräver både Barnkonventionen och dess fakultativa protokoll, EU:s rambeslut om åtgärder för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi, samt Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet att pornografi som anspelar på barn kriminaliseras. Till stöd för detta kan bland annat nämnas att realistiska bilder på ett fiktivt barn tydligt är inkluderat i definitionen av barnpornografi i EU:s rambeslut. Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet gör klart att pornografiska bilder av en person som förefaller att vara ett barn ska anses som barnpornografi.

Barnombudsmannen anser vidare att utredningen med fördel kunde ges i uppdrag att se över om det är befogat att brottet barnpornografi begränsas till visuell framställning. Det fakultativa protokollet till barnkonventionen om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi gör klart att framställning, av vilket som helst slag, av ett barn som deltar i verkliga eller simulerade oförställda sexuella handlingar utgör barnpornografi. Sverige bör, enligt Barnombudsmannen, dra tillbaka den förklaring som gjordes i samband med att Sverige undertecknade protokollet och som syftar till att begränsa tolkningen av begreppet barnpornografi till enbart visuell framställning.

Slutligen menar Barnombudsmannen att utredningen bör överväga att flytta barnpornografibrottet till 6 kap. brottsbalken. Barnombudsmannen förmodar att dessa överväganden kommer att göras i samband med att skadeståndsfrågan utreds.

Jag ser fram emot att följa utredningens viktiga arbete!

Vänliga hälsningar,

Lena Nyberg
Barnombudsman