Barnens rätt till barnkonventionen på minoritetsspråk

Diarienummer: 9.2:1142/08
Ställd till: Integrations- och jämställdhetsminister, Nyamko Sabuni


FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ratificerades av Sverige 1990 och sedan dess har situationen för barn och ungdomar förändrats positivt men det finns fortfarande mycket att göra för att Sverige ska leva upp till de krav som barnkonventionen ställer.

Alla barns lika värde är en viktig utgångspunkt i barnkonventionen. De rättigheter som barn har enligt barnkonventionen gäller alla barn i Sverige inklusive barn som tillhör de nationella minoriteterna.

Barnombudsmannen arbetar bland annat med att på olika sätt skaffa sig kunskap om hur situationen ser ut för de barn som tillhör de nationella minoriteterna. Framför allt vill vi veta vad dessa barn själva anser är problem och möjligheter i deras vardag. Skillnaderna i livsbetingelser är naturligtvis stora mellan de olika minoritetsgrupperna, men det är viktigt att alltid komma ihåg att rättigheterna enligt barnkonventionen gäller alla barn inklusive barn i minoritetsgrupper.

Artikel 2 i barnkonventionen slår fast att staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn skyddas mot alla former av diskriminering. Barn som tillhör de nationella minoriteterna har bland annat rätt till sitt språk. Även barnkonventionens artikel 30 slår fast att barn som tillhör en minoritet ska ha rätt till sitt kulturliv, religion och språk. Enligt artikel 42 ska konventionsstaterna göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn.

I Barnombudsmannens arbete kring barn med romsk bakgrund har det framkommit att barnkonventionen inte finns i Sverige på någon variant av romani. I vårt nordiska projekt med samiska barn och ungdomar har det också framkommit att Sverige är det enda landet i Norden som inte har barnkonventionen på någon variant av samiska. Svenska samiska barn och ungdomar är mycket kritiska till detta. (Rätten till delaktighet och inflytande för samiska barn och ungdomar – Ett samarbetsprojekt mellan Barnombudsmannen i Finland, Barneombudet i Norge och Barnombudsmannen i Sverige, 2007.)

Riksdagen fastställde de nationella minoriteterna (vilka omfattas av regeringens minoritetspolitik) med målet att bland annat stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande och att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Regeringen har denna höst aviserat att den avser att satsa 70 miljoner kronor på en minoritetspolitisk reform. Det är Barnombudsmannens förhoppning att det inom ramen för reformen kan avsättas medel till översättning av barnkonventionen till samtliga minoritetsspråk och deras varianter. Målet är att inget barn ska diskrimineras och att alla barn ska känna till sina rättigheter.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Kopia:
Jordbruksdepartementet
Socialdepartementet
Utrikesdepartementet
Delegationen för romska frågor
Sametinget