Ge alla barn lika rätt till hälso- och sjukvård

Ställd till: Migrationsminister Tobias Billström, Justitiedepartementet
Diarienummer: 9.2:0362/08


Barnombudsmannen har med anledning av regeringens förslag till proposition 2007/08:105 Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. anledning att uppmärksamma regeringen på att den föreslagna lagen inte är förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) på ett antal punkter. Vi beklagade redan i vårt remissvar till promemorian angående förslaget till lag om hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande m.fl. att inte papperslösa omfattades av dessa rättigheter.

Propositionen är en kodifiering av gällande överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Den föreslagna lagen innebär att barn som har ansökt om uppehållstillstånd och barn som undanhåller sig verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska erbjudas vård i samma utsträckning som barn som är bosatta i Sverige vilket enligt Barnombudsmannen är ett steg i rätt riktning. Däremot omfattar inte den föreslagna lagen papperslösa barn eller barn som annars befinner sig här i landet illegalt vilket Barnombudsmannen finner bekymrande. Dessa barn har och kommer endast att ha rätt till omedelbar vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 4 §.

Artikel 24 i barnkonventionen stadgar att konventionsstaterna ska erkänna barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till hälso- och sjukvård och rehabilitering. Artikel 2 i barnkonventionen tillförsäkrar rätten till hälso- och sjukvård för alla barn som befinner sig inom en stats jurisdiktion utan att någon åtskillnad görs. Inget barn får diskrimineras vid genomförandet av rättigheten oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etiska, eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Rättigheten gäller därför till exempel även besökare, asylsökande, barn till migrerade arbetare och till dem som vistas illegalt i landet. Artikel 2 utgör en fundamental mänsklig rättighet och en av de fyra bärande principerna som hela genomförandet av konventionstexten vilar på.

Paul Hunt, FN:s särskilde rapportör för rätten till hälsa, har belyst de papperslösas situation och deras tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige i sin rapport med slutsatser om Sveriges genomförande av rätten till bästa uppnåeliga hälsa.  Han har i rapporten betonat att de papperslösa är de mest sårbara i samhället och att deras mänskliga rättigheter behöver skyddas. Sverige har ratificerat ett antal mänskliga rättighetsdokument, som exempelvis barnkonventionen, som erkänner rätten till bästa uppnåeliga hälsa och som förutsätter tillgång till medicinsk vård utan diskriminering. Paul Hunt uppmuntrar den svenska regeringen i rapporten att överväga att erbjuda alla asylsökande och papperslösa hälso- och sjukvård på samma villkor som de personer som är bosatta i Sverige för att leva upp till sina folkrättsliga förpliktelser.

Barnombudsmannen påtalade redan i sitt yttrande över regeringens rapport 2002 till FN:s barnrättskommitté att det finns grupper av barn som lever permanent i Sverige som inte har någon lagreglerad rätt till hälso- och sjukvård.  Det handlar bland annat om barn som vistas illegalt i Sverige, de så kallade papperslösa barnen. Barnombudsmannen anser att även de så kallade papperslösa barnen snarast i lagstiftning ska ges den rätt till hälso- och sjukvård som barnen har rätt till enligt artikel 2 och artikel 24 i barnkonventionen. Att gruppera barn på det sätt som görs i propositionen är inte förenligt med barnkonventionens krav om lika villkor för alla barn oavsett barnens status. För att Sverige ska anses leva upp till barnkonventionen krävs att samtliga barn inom Sveriges jurisdiktion erbjuds tillgång till samma typ av hälso- och sjukvård utan att någon skillnad görs.

Ur ett barnperspektiv är det i vissa fall viktigt att även vuxna personer har tillgång till hälso- och sjukvård. För att barn till gömda eller papperslösa ska få sin hälsa och trygghet garanterad krävs även att tillgången till föräldrarnas hälso- och sjukvård utvidgas. Den nya lagen ger vuxna som är gömda eller papperslösa rätt till endast omedelbar vård. Av propositionen framgår exempelvis att det inte säkert kan fastställas att mödravård och vård vid abort fullt ut ryms inom begreppet omedelbar vård.

Artikel 24 d i barnkonventionen stadgar att staterna särskilt ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen. Det globala partnerskapet för mödravård, nyföddas och barns hälsa har betonat vikten av att inrikta sig både på mödravård och barnhälsovård.  Säkra förlossningar är livsviktiga både för modern och det nyfödda barnet. För att barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa ska tillgodoses och för att Sverige ska anses leva upp till barnkonventionen krävs enligt Barnombudsmannen att alla mödrar som befinner sig inom Sveriges jurisdiktion erbjuds tillgång till mödravård på lika villkor.

Sammanfattningsvis anser Barnombudsmannen att Sverige måste erbjuda alla barn inom Sveriges jurisdiktion tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor och att alla mödrar inom Sveriges jurisdiktion måste erbjudas tillgång till mödravård på lika villkor för att den svenska lagstiftningen ska vara förenlig med barnkonventionen. 

Lena Nyberg
Barnombudsman