Skärpt lagstiftning krävs för att skydda barn från sexuell exploatering

Dnr: 3.5.1:1075/13
Ställd till: Justitieminister Beatrice Ask

 Barnombudsmannen har mött barn som exploaterats sexuellt av vuxna. En flicka berättar om hur maktlös ett barn kan känna sig i en sådan situation: ”Personer som har sålt sig och har utsatt sig för sexuella relationer som är farliga, det finns egentligen ingenting lagen kan göra åt det. (……) För alla betonar (….) att det ska var våld, det finns ingen mildare grad av den domen.  Det ska vara hot om liv eller fara för ens hälsa, men det finns så många andra sätt att tvingas på. (….) I mitt fall var det att berätta för min mamma.”

Barns skydd mot att exploateras i handel eller köp av sexuella tjänster är för svagt i Sverige.  Det visar inte minst den senaste granskningen av Sverige som FN:s barnrättskommitté genomförde 2011.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 19 ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp. I artikel 34 betonas statens ansvar för att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp, vilket innefattar att vidta åtgärder för att förhindra att barn utnyttjas i prostitution.

Sverige kritiserades av barnrättskommittén bland annat för att lagstiftningen inte ser allvarligt på vuxnas utnyttjande av barn genom köp av sexuella handlingar. Det är ett brott som vid en fällande dom i vissa fall kan ge böter. Barnrättskommittén uttrycker i sina kommentarer till Sverige angående tilläggsprotokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi oro över att påföljderna inte står i proportion till brottets svårighetsgrad och ofta bara ger böter eller kortvariga fängelsestraff. Vuxnas sexköp av barn är inte ett tillräckligt prioriterat brott och det ger milda påföljder vid en fällande dom.  Barnrättskommittén kritiserade också Sverige för att skyddet är svagt när barnet har en fullbordad pubertetsutveckling, men är under 18 år.

Barnombudsmannen har uppmärksammat regeringen på den internationella kritiken i remissvar.  Att brister i barns skydd kan få allvarliga konsekvenser understryks av den granskning som SVT:s Dokument inifrån nu har låtit utföra.

Dokumentären visar hur det blir ett dubbelt svek av vuxenvärlden när rättsväsendet inte kan ge barnen skydd och upprättelse.

En ung person som Barnombudsmannen har pratat med berättar om ett barns upplevelse när en rättsprocess som rör sexualbrott inte tar hänsyn till att brottsoffret inte är vuxen: ”Det är en väldigt stor sorg för ett barn att bearbeta, att ett fall läggs ner eller att förövaren frikänns i rätten. Då upplever man att lagen inte står bakom en (….)Det känns inte som samhället bryr sig när man genomgår en polisutredning. Då är det hårda frågor och allting. Man får ofta frågor vad man själv kunde gjort annorlunda.”

Med utgångspunkt i barnrättskommitténs rekommendationer till Sverige anser Barnombudsmannen att lagstiftningen måste skärpas. När vuxna exploaterar barn sexuellt är det ett allvarligt brott. Det ska vara prioriterat i brottsbekämpningen och påföljderna måste vara kännbara.

Barnombudsmannen anser att brotten köp av sexuell handling av barn och utnyttjande av barn för sexuell posering passar bättre in under bestämmelserna om sexuellt utnyttjande av barn eller sexuellt övergrepp mot barn. När en vuxen betalar ett barn för att genomföra en sexuell handling ska det alltid ses som ett övergrepp och ett utnyttjande av barnets beroendeställning. Det krävs en tydlig markering som visar att detta brott inte är att jämföra med köp av sexuella tjänster av vuxna. Barn befinner sig i en mer utsatt situation genom den beroendeställning de är i gentemot vuxna.

Om brottet köp av sexuell handling av barn hamnar under bestämmelsen sexuellt utnyttjande av barn är fängelse den automatiska påföljden för den som döms. Fängelsestraff är enligt vår mening en mer proportionerlig påföljd för brottet.

Ändrad brottsrubricering, vilket skulle innebära skärpt påföljd för brottet köp av sexuell handling av barn, räcker dock inte. SVT:s granskning visar att gärningsmän, trots att brottsoffret är ett barn, istället har dömts för ett brott riktat mot en vuxen. Barnet får då inte samma upprättelse och i brottsofferstatistiken osynliggörs ett allvarligt brott riktat mot barn. Det skapar en skev bild av hur utbredd problematiken är och kan tillsammans med det faktum att det är ett bötesbrott bidra till att polisen inte prioriterar detta område.

Sexköpare kan komma undan genom att hävda att de inte haft uppsåt att exploatera ett barn. Det är oacceptabelt. Det är också orimligt att mål kan behöva avgöras genom att rätten bedömer ett barns kroppsutveckling för att avgöra om sexköparen varit oaktsam. Bedömningar av det senare slaget kan närmast ses som en andra kränkning av ett redan utsatt barn.

Barnkonventionen gör inte skillnad på barnets rätt till skydd mot sexuellt utnyttjande beroende på barnets kroppsutveckling. Barn har rätt till ett likvärdigt skydd just i kraft av att de är barn och under 18 år. De konsekvenser som ett sexualbrott får för enskilda barn måste tas på allvar. Vi anser att regeringen bör överväga att införa ett strikt ansvar gällande åldersrekvisitet vad gäller sexualbrott mot barn.

Det finns anledning att se över lagstiftningen i stort som handlar om sexualbrott mot barn. Barnombudsmannen anser bland annat att möjligheten att införa ett särskilt kapitel i brottsbalken om sexualbrott mot barn bör utredas. Utgångspunkten för prövningen av sexualbrott riktade mot barn är en helt annan än för sexualbrott mot vuxna. Vidare skulle ett sådant kapitel tydliggöra det särskilda skydd som barn under 18 år har mot sexuella övergrepp och göra bestämmelserna mer överskådliga.

Vänliga hälsningar

Fredrik Malmberg
Barnombudsman