Barntjänsten, en reformerad socialtjänst till stöd och skydd för barn och unga

Ställd till barnminister Maria Larsson
Dnr 9.2: 0280/12

I dag överlämnar Barnombudsmannen sin årsrapportering 2012 om våld mot barn i nära relationer till regeringen.  Rapporten bygger på de möten som Barnombudsmannen haft med barn och unga. En av våra slutsatser är att socialtjänsten behöver reformeras i grunden. Barnombudsmannen föreslår därför att barntjänsten ska inrättas i kommunerna.

Barnen om socialtjänsten
Berättelser om socialtjänsten saknas i många av barnens redogörelser. Det antyder att barnet antingen inte har haft någon kontakt med socialtjänsten eller att ett eventuellt möte har gjort ett så svagt intryck att barnet inte minns eller inte har förstått att han eller hon har träffat socialtjänsten. Socialtjänsten som borde vara huvudaktör i barnens svåra situation framstår ofta som frånvarande och osynlig.

En del barn som varit i kontakt med socialtjänsten berättar att de inte själva fått prata med sin socialsekreterare. Andra berättar att de har fått komma till tals men att de inte känner sig lyssnade till. Barn har tvingats bo kvar i familjer där våld och övergrepp förekommit men också tvingats åka till en förälder mot sin uttryckliga vilja. Barn berättar att syskon inte alltid utreds när det finns misstanke om att ett barn utsätts för våld eller sexuella övergrepp.

De som vi träffat pekar på att socialtjänsten ibland saknar kunskap om deras livsvillkor. Det gäller inte minst de barn som lever i familjer med hedersnormer. Följden blir att barnet undrar varför ingen har sett hans eller hennes behov och varför socialtjänsten inte har gjort mer. Av barnens och ungdomarnas berättelser framgår också att det finns skillnader i vilket stöd och vilka insatser de fått från socialtjänsten. Barn och unga berättar även hur utlämnade de kan känna sig när de lämnas utan stöd och insatser efter avslutad utredning.

Rätten till stöd, skydd och information
Enligt artikel 19 i barnkonventionen ska samhället vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av våld. I enlighet med artikel 39 i barnkonventionen ska samhället hjälpa barnet att rehabiliteras om det har utsatts för våld. Det innebär att kommunen är skyldig att bistå med stöd- och hjälpinsatser som inte faller på andra huvudmän, till exempel sjukvården.

Socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar får växa upp under trygga och goda förhållanden och ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen av de barn och ungdomar som har visat tecken till en ogynnsam utveckling.  Socialnämnden ska särskilt ta hänsyn till att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp mot närstående är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.  Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden upplysa om sitt arbete och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp.

Brister i socialtjänstens arbete med barn
FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sverige för skillnaderna mellan kommunernas genomförande av barnkonventionen och socialtjänstens tillgängliga resurser för riskutsatta barn.  Barnrättskommittén har också påtalat vikten av förebyggande arbete. 

Flera tillsynsrapporter visar på stora skillnader mellan utbud, stöd, kvalitet och säkerhet mellan olika kommuners socialtjänst.  Rädda Barnen konstaterar i en undersökning av socionomutbildningarna att det finns allvarliga kunskapsbrister om barn och barns rättigheter hos blivande socialsekreterare.

Bris genomförde år 2009 en kartläggning gällande samtliga kommuners förmåga att tillhandahålla akut stöd till utsatta barn utanför kontorstid. Kartläggningen visade att det rådde oacceptabla skillnader när det gäller kommunernas förmåga att tillhandahålla socialjourer och att många små kommuner helt saknade en organiserad socialjour. Kartläggningen visade även att informationen om hur man når kommunens socialjour kunde vara mycket svår att hitta.

Barnombudsmannens enkätundersökning från år 2009 visar att socialtjänstens uppdrag inte är känt för barn och ungdomar. 

Barnombudsmannens förslag: inrätta barntjänsten
I två rapporter från åren 2010 och 2011 har Barnombudsmannen granskat den sociala barnavården.  De flesta barn och ungdomar i den sociala barnavården som vi har mött är missnöjda med socialtjänsten och framförallt socialsekreterarnas förhållningssätt. 

I årets arbete är det tydligt att socialtjänsten är märkligt frånvarande i de berättelser vi tagit del av, eller så beskrivs den som passiv och tandlös. I vår analys av vad som framkommit i vårt arbete kring den sociala barnavården och stödinsatser till barn och unga som upplevt våld i nära relationer drar Barnombudsmannen slutsatsen att socialtjänstens arbete för barn och unga måste reformeras.

Barnskyddsutredningen  har föreslagit att man ska slå samman de bestämmelser som rör barn i socialtjänstlagen och lagen om vård av unga (LVU) till en ny gemensam lag. Vi instämmer i detta och i övrigt enligt Barnombudsmannens yttrande  över utredningen. 

Barnombudsmannen föreslår socialtjänstens arbete för barns stöd och skydd reformeras och samlas i en särskild organisation som kan kallas till exempel barntjänsten.

Med följande förändringar kan socialtjänsten förvandlas till en stark och tydlig aktör för barns rätt till trygghet och skydd.

Den nya barntjänsten bör:

• Vara väl känd bland barn. Redan i dag har socialtjänsten skyldighet att upplysa om sitt arbete.  Den skyldigheten bör förtydligas. Barntjänsten bör få ansvar för att kommunicera aktivt och uppsökande med barn och unga.

• Vara lätt tillgänglig för barn. Webbplatser, trycksaker och telefonservice ska ge den information barn söker, på ett sätt som barn kan tillgodogöra sig. En nationell jourtelefon för barn som behöver barntjänstens hjälp bör inrättas.

• Lyssna till barn. I alla ärenden som handläggs av barntjänsten ska barnet själv få möjlighet att komma till tals. Det ska inte finnas några inskränkningar i denna rätt, varken med hänvisning till barnets ålder eller den eventuella nyttan med att höra barnet. Barntjänsten ska ha möjlighet att tala med barn utan föräldrars medgivande och närvaro.

• Bemöta barn med respekt och kunskap. All personal som möter barn ska ha den kompetens som krävs för att ge ett respektfullt bemötande. De ska kunna bedöma barns behov av stöd och följa upp insatserna. Det ska krävas socionomexamen för sådana arbetsuppgifter. Socialsekreterare som i dag saknar tidigare erfarenhet av arbete med barn behöver få lämplig introduktion och stöd i yrket av arbetsgivaren.

• Ge alla barn en egen kontaktperson. Barn som möter barntjänsten ska inte behöva tveka om vem de ska vända sig till när de har frågor eller behöver hjälp. Barnskyddsutredningen  har föreslagit att barn som är omhändertagna i samhällsvård ska ha rätt till en egen socialsekreterare. Denna rätt bör utökas till att gälla alla barn som är föremål för någon typ av åtgärder inom barntjänsten.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman