Skärpt lagstiftning behövs för att skydda barn mot att sexualbrottsdömda arbetar i förskola och skola

Ställd till utbildningsminister Jan Björklund
Dnr 3.3:0559/13

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 19 ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp.

FN:s barnrättskommitté granskade senast 2011 hur Sverige lever upp till sina åtaganden i det tilläggsprotokoll till barnkonventionen som tar upp frågor om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Sverige kritiserades då på en rad punkter för att inte ge barn ett tillräckligt starkt skydd. Bland annat uttryckte kommittén att man är bekymrad över att de åtgärder som har vidtagits för att förebygga brott enligt protokollet är otillräckliga, bland annat därför att det saknas ett generellt förbud för dömda sexualbrottslingar att arbeta med barn.
 
Barnrättskommittén uttryckte även i sina kommentarer till tilläggsprotokollet oro över att påföljderna för brott enligt protokollet inte står i proportion till brottets svårighetsgrad och ofta bara ger böter och kortvariga fängelsestraff.

Av den granskning som gjorts av Dagens Nyheter framgår att minst 97 personer som är dömda för sexualbrott arbetar med barn på svenska skolor. Bland fallen finns förskollärare som dömts för barnpornografibrott och lärare som tidigare har begått sexuella övergrepp mot elever.
Dagens Nyheters granskning visar att skyddet av barn är otillräckligt. Mot bakgrund av detta och den kritik som FN:s barnrättskommitté tidigare riktat mot Sverige kallade Barnombudsmannen representanter för Skolverket och Skolinspektionen till möte den 26 juni 2013. Syftet med mötet var att identifiera brister i lagstiftning och/eller tillämpning av densamma som möjliggör för tidigare sexualbrottsdömda att arbeta med barn i skola och förskola.

Utifrån det som redovisades på mötet har Barnombudsmannen identifierat flera åtgärder som behöver vidtas. I många fall handlar det om att lagstiftningen måste ses över och skärpas.
Skolinspektionen bör ges i uppdrag att komplettera bilden av antalet sexualbrottsdömda som arbetar på skolor och förskolor.

Barnombudsmannen anser att det behövs en bredare bild av hur många personer som är dömda för sexualbrott som arbetar på skolor och förskolor. Informationen är viktig eftersom arbetsgivaren har ett ansvar för barnens säkerhet och hur det dagliga arbetet på förskolan och skolan planeras och genomförs.

Skolinspektionen bör ges i uppdrag att ta fram en översikt och analysera hur respektive arbetsgivare ska informeras.
I dag saknas denna information. Dagens Nyheters granskning omfattar enbart domar fyra år tillbaka i tiden och inkluderar inte anställda i privata förskolor och skolor.

Inför krav på registerutdrag i samband med legitimering.
Barnombudsmannen anser att ett krav på registerutdrag i samband med legitimering bör införas. En person som dömts för exempelvis sexualbrott mot barn ska anses vara olämplig att utöva yrket och en legitimation bör då inte utfärdas.

I dag ställs inget krav på registerutdrag i samband med utfärdande av legitimation. Kravet på registerutdrag gäller endast vid nyanställning.

Skolinspektionen bör informeras om domar som rör även icke-legitimerade lärare, förskollärare och personal på skolan för vilka det inte finns något krav på legitimation.
Barnombudsmannen anser att möjligheterna att underrätta Skolinspektionen om domar gällande även icke-legitimerad skolpersonal bör utredas.

I dag ställs krav på att domstolar ska informera Skolinspektionen men detta gäller enbart i de fall en legitimerad lärare eller förskollärare fått en fällande dom som rör exempelvis sexualbrott i eller i samband med yrkesutövning. Om brottet har skett utanför yrkesutövning ska påföljden ha varit högre än böter för att domstolen ska vara skyldig att informera Skolinspektionen.  För icke-legitimerad personal finns ingen sådan skyldighet för domstolarna oavsett om brottet begåtts i eller utanför skolan.

Krav ska ställas på att domstolar informerar Skolinspektionen i alla fällande domar gällande barnpornografibrott och andra allvarliga brott även när påföljden är böter.
Barnombudsmannen anser att Skolinspektionen och Lärarnas ansvarsnämnd bör ges möjlighet att agera och pröva även de fall där brott begåtts utanför yrkesutövningen där påföljden är böter. Underrättelse enligt Förordning (3011:278) om underrättelse till Statens skolinspektion om domar i vissa brottmål bör enligt Barnombudsmannen således gälla även brott som begåtts utanför yrkesutövningen där påföljden är böter.

I dag gäller att domstolarna inte behöver underrätta Skolinspektionen om en legitimerad lärare eller förskollärare döms för sexualbrott mot barn utanför yrkesutövningen och påföljden inte är högre än böter. Barnombudsmannen har vid ett antal tillfällen uttryckt oro över att barnpornografibrott och köp av sexuella handlingar av barn ofta enbart leder till bötesstraff. 

Registerutdrag bör krävas även vid förnyad anställning.
Barnombudsmannen anser att undantaget från kravet på registerutdrag vid förnyad anställning som erbjuds inom ett år bör tas bort. Kravet på registerutdrag bör gälla även vid förnyad anställning hos samma arbetsgivare.

I dag gäller att den som arbetar på en visstidsanställning vid förnyad anställning hos samma arbetsgivare är undantagen från kravet på registerutdrag förutsatt att anställningen erbjuds inom ett år. Det här innebär att personer som är korttidsanställda och begår sexualbrott mot barn eller andra allvarliga brott under sin anställningstid i vissa fall kan undgå att berörd arbetsgivare informeras.

Anställda som förlorar legitimationen ska inte tillåtas utöva yrket.
Barnombudsmannen anser att ett yrkesförbud för personer som dömts för sexualbrott mot barn bör införas för personer som arbetar med barn i beroendeställning som exempelvis lärare och förskollärare.

I dag gäller att en person som är legitimerad och vars legitimation dras in av Lärarnas ansvarsnämnd på grund av allvarliga brott trots detta inte är förhindrad att fortsätta arbeta som lärare eller förskollärare i upprepade korttidsanställningar. Tillsvidareanställningar är dock inte tillåtna.

Lärarnas ansvarsnämnd måste kunna pröva brott begångna även före legitimering.
Barnombudsmannen anser att det råder otydlighet om vilka fall som kan prövas av Lärarnas ansvarsnämnd. Denna otydlighet bör undanröjas. Barnombudsmannens uppfattning är att även brott begångna före legitimering bör kunna prövas av Lärarnas ansvarsnämnd. Personer som begått vissa typer av brott är inte lämpliga att inneha en lärarlegitimation, detta bör även gälla brott som begåtts innan en person fick sin legitimation.

I dag är lagstiftningen inte helt tydlig om vilka fall som kan prövas av Lärarnas ansvarsnämnd.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman