Skrivelse till Sveriges och Norges regeringar

Diarienummer: 9.2: 0039/11

För närvarande pågår en process där FN:s medlemsstater möts i Genève för att ta fram ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) om en internationell klagomålsmekanism för brott mot konventionen. Den process som pågår är en milstolpe i arbetet med att stärka barns rättigheter och genomföra barnkonventionen i praktiken.

Sverige, Norge och de övriga nordiska länderna har varit drivande i arbetet för att förverkliga barnkonventionen och vi har ett gott anseende internationellt vad gäller att förverkliga barnets rättigheter. Mot den bakgrunden är det betydelsefullt hur Sverige och Norge agerar i de pågående förhandlingarna.

Barnombudsmannen i Sverige och Barneombudet i Norge vill genom denna skrivelse till regeringarna i Sverige respektive Norge betona vikten av att Sverige och Norge bidrar aktivt när förhandlingarna om ett tilläggsprotokoll återupptas i Genève den 10 februari 2011. Ambitionen måste vara att i positiv anda bidra till att ett så starkt tilläggsprotokoll som möjligt förhandlas fram.

Barnkonventionen är den enda av de större internationella instrumenten för mänskliga rättigheter som saknar klagomålsförfarande. Ett klagomålsförfarande skulle komplettera rapporteringssystemet som ingår i barnkonventionen och utgöra ytterligare en kraftfull möjlighet att hävda rättigheterna enligt konventionen. Det är angeläget att även barn har tillgång till ett klagomålsförfarande enligt ”deras egen” konvention.

FN:s barnrättskommitté har välkomnat förslaget till tilläggsprotokoll. En majoritet av kommitténs experter har uttryckt att det finns ett behov av att fastställa ett individuellt klagomålsförfarande. Detta för att komplettera den nuvarande funktionen som kommittén för barnets rättigheter har.

FN:s barnrättskommitté understryker att ”om rättigheter ska ha någon innebörd, måste effektiva medel finnas för upprättelse åt den som utsatts för överträdelser.” Detta är inte mindre sant för vuxna än för barn, men som kommittén påpekar ställs barn inför särskilda svårigheter när de söker upprättelse om deras rättigheter har kränkts.

I sin allmänna kommentar nr. 5 uppmanar därför kommittén staterna ”att arbeta särskilt med att se till att effektiva procedurer, som tar hänsyn till barnet, finns tillgängliga för barn och deras ombud.” En internationell klagomålsmekanism skulle innebära högre krav på att staterna förbättrar och stärker de nationella system som har till uppgift att skydda barns rättigheter. Vidare skulle det innebära att praxis utvecklas om hur barnkonventionens artiklar ska tolkas. Tilläggsprotokollet till barnkonventionen skulle göra det möjligt för barn och deras ombud att både föra fram individuella och kollektiva klagomål till FN:s barnrättskommitté. Detta skulle kunna komma i fråga när det finns stöd för att en stats lagstiftning eller handlande kränker barnets rättigheter och är oförenliga med barnkonventionen och när alla nationella rättsmedel är uttömda.

Barnombudsmannen i Sverige och Barneombudet i Norge ser det som mycket angeläget att Sveriges och Norges regeringar tar tydlig positiv ställning till att stärka barnets rättigheter genom inrättandet av en internationell klagomekanism. Barnombudsmannen i Sverige och Barneombudet i Norge önskar bidra med expertkunskap i det viktiga arbete som nu pågår. Ombuden har också i uppdrag att följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och dess tillämpning.

Vi är också angelägna om att regeringarna – på samma sätt som skedde vid barnkonventionens tillkomst – involverar frivilligorganisationer och det civila samhället i syfte att bidra till att utarbeta ett så starkt tilläggsprotokoll som möjligt.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Reidar Hjermann
Barneombud