Begäran om lagreglering för att säkerställa att minderåriga inte antas som informatörer då det inte överensstämmer med barnkonventionen och strider mot svensk lag

Ställd till Justitieminister Beatrice Ask
Dnr 9.2:1082/11


Barnombudsmannen har efter dialog med Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen fått information om att det för närvarande inte förekommer någon minderårig informatör i informatörsverksamheten. Samtidigt har det framkommit att det i regelverken (Rikspolisstyrelsens författningssamling FAP 490-1 samt motsvarande internt regelverk för Säkerhetspolisen) saknas uttryckliga förbud mot att anta personer under 18 år som informatörer. Rikspolisstyrelsen ser för närvarande över regelverket och har för avsikt att införa en åldersgräns i början av nästa år (dock kvarstår § 41 i FAP 490-1 som innebär att Rikspolisstyrelsen, om särskilda skäl föreligger, får medge undantag från dessa föreskrifter). Säkerhetspolisen har meddelat Barnombudsmannen att myndigheten inte har för avsikt att införa en åldersgräns. Tvärtom vill Säkerhetspolisen förbehålla sig rätten att rekrytera minderåriga i fall där ”stora värden står på spel”.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen är tydlig med att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Konventionen stadgar också att barn har rätt till skydd mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling (artikel 32). Staten måste också vidta åtgärder för att säkerställa genomförandet. Även Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som rör barnarbete måste beaktas i detta sammanhang. Konventionerna nr 138 (om minimiålder) samt nr 182 (om de värsta formerna av barnarbete) har ratificerats av Sverige och innebär bland annat att staten måste vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att säkerställa förbud mot och avskaffande av de värsta formerna av barnarbete. Definitionen innefattar arbete som kan skada barns hälsa, säkerhet och moral. Regler om skydd för minderåriga i arbetslivet finns också reglerat i arbetsmiljölagen (1977:1160). Här finns bland annat bestämmelser om att barn inte får anlitas till eller utföra arbete på sätt som medför risk för olycksfall, överansträngning eller annan skadlig inverkan på barnets hälsa eller utveckling.

Att vara informatör åt polisen är inte förenligt med detta. Tvärtom handlar informatörsuppdraget om att på initiativ av polisen, under en längre tid och ofta mot ersättning befinna sig i sammanhang som är farliga och riskfyllda. Om barn och unga antas i informatörsverksamheten, vilken utgör ett led i polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet, anser Barnombudsmannen att barnen utsätts för allvarliga risker. Det innebär också att barn och unga blir kvar i, eller uppmanas att uppsöka, en farlig och kriminell miljö. Barnombudsmannens uppfattning är att det alltid i alla lägen måste vara polisens uppdrag att lyfta ut ett barn under 18 år ur en sådan riskfylld eller destruktiv miljö.

Vi vill försäkra oss om att barn och unga inte under några omständigheter riskerar att antas som i informatörer i polisens verksamhet (enligt den definition som avses i Rikspolisstyrelsens författningssamling FAP 490-1 eller motsvarande internt regelverk för Säkerhetspolisen). Eftersom regelverket i dag ger utrymme för att anta barn som informatörer anser vi att Sverige för att efterleva konventionens krav bör införa en lagreglering som säkerställer att minderåriga inte kan antas som informatörer.

Vänliga hälsningar,

Fredrik Malmberg
Barnombudsman