Samverkan som ger resultat på Gotland

På Gotland har strukturerat samarbete mellan aktörer som jobbar med barn och unga gett resultat. Samarbetet har bland annat lett till att familjehemsplacerade barn som inte uppnår skolans kunskapskrav kan få extra stöd.

Christine Senter verksamhetsansvarig för nätverk på Gotland.

Foto på Christine Senter av Brita Helleberg

I region Gotland finns sedan flera år tillbaka en samverkansstruktur kring arbetet med barn och unga som kallas för BarnSam.

Samarbetet går ut på att aktörer som på olika sätt arbetar med barn och unga upp till 24 år möts kontinuerligt för att diskutera aktuella frågor och problem i de olika verksamheterna.

De tre förvaltningar i region Gotland som ingår i BarnSam är hälso- och sjukvårdsförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och socialförvaltningen. Samverkansträffar hålls på tre olika nivåer. Dels på en operativ nivå med ”första linjen”-chefer från de tre förvaltningarna. Också förvaltningschefer och politiskt sakkunniga möts ungefär en gång per månad.

Under mötena diskuterar deltagarna i vilka frågor de behöver samarbeta och hur det samarbetet ska gå till.

–Träffarna ger oss en möjlighet att skaffa oss en samsyn kring nuläget i olika frågor. Vi kan också få syn på organisatoriska mellanrum, alltså sådant som ingen har ytterst ansvar för. Samarbetet gör att vi förhindrar att barn faller mellan stolarna, förklarar Christine Senter som är verksamhetsledare för BarnSam.

Möten hålls också på politisk nivå för att underlätta beslutsfattande i de frågor som diskuteras.

Uppslutning runt barn i familjehem

Ett exempel på samverkan är det Skolfam-team som startades för två år sedan.

–Vi såg att familjehemsplacerade barn har svårare att klara kunskapskraven i skolan, men inte på grund av sämre kognitiva förmågor, säger Christine Senter.

Ett samarbete mellan skolan, inklusive barn- och elevhälsan och socialtjänsten startades, som går ut på att familjehemsplacerade barn följs extra noga. De får träffa en psykolog och en specialpedagog och en kartläggning görs som antingen kan visa om barnet behöver extra stöd i skolan eller om det är andra typer av insatser som behövs.

–Att se till att barn klarar skolan är den bästa investeringen som går att göra. Genom BarnSam var det lättare att få förankring hos berörda förvaltningschefer och föra in den här idéen i verksamheten, säger Christine Senter.

Hon tror att två framgångsfaktorer för att region Gotland lyckats med sin samverkansstruktur är att de lånat goda exempel de sett i andra regioner eller kommuner och anpassat till sin egen verksamhet.

–Men också att vi har en samverkansledare som inte representerar en specifik förvaltning utan är neutral och tränad i att hålla i möten, säger Christine Senter.

Fakta/Barnrätt i praktiken

Barnombudsmannen har i uppdrag av regeringen att stödja kommuner, landsting, regioner och myndigheter med att säkerställa tillämpningen av barns rättigheter utifrån barnkonventionen.

I uppdraget ingår också att lyfta fram exempel på hur det går att arbeta med ett barnrättsperspektiv på ett bra sätt i olika verksamheter.

Fakta/Artikel 6 och barnkonventionen.

Artikel 6 är en av barnkonventionens grundprinciper och ger varje barn rätt till liv och utveckling. Barnkonventionen har en helhetssyn på begreppet utveckling.

Utifrån barnets rätt till liv och utveckling blir det tydligt hur barnkonventionens artiklar hänger samman och är en helhet.

För att barnet ska kunna utvecklas behöver flera rättigheter som rätt till bostad, utbildning, vila och fritid garanteras. FN:s barnrättskommitté ser positivt på åtgärder med ett brett angreppssätt. Samverkan mellan olika aktörer som möter barn är en framgångsfaktor för att barnets alla rättigheter ska tillgodoses.

År 2020 blir barnkonventionen lag. Professionella som arbetar med barn- och ungdomsfrågor på lokal nivå kan använda barnkonventionen som ett argument för att utveckla sitt samarbete för barnets bästa.