Myndigheters barnrättsanalyser klara

Nu har de sex första myndigheterna som ingår i det pågående kunskapslyftet Barnrätt i praktiken presenterat sina analyser kring hur de ska arbeta vidare med den praktiska tillämpningen av barnkonventionen i sina verksamheter. På Myndigheten för delaktighet ska de bland annat gå vidare genom att ta fram en film som vänder sig till barn.

Maria Melin, MFD. Fotograf: Anders Warne

Maria Melin, MFD. Fotograf: Anders Warne

Sedan 2017 jobbar Barnombudsmannen med regeringsuppdraget om ett kunskapslyft för barnets rättigheter för myndigheter, kommuner och landsting.

Bakgrunden är att regeringen vill göra barnkonventionen till svensk lag och i juni ska riksdagen rösta om barnrättslagen. I kunskapslyftet Barnrätt i praktiken har nu sex myndigheter med Barnombudsmannens hjälp sett över hur väl de följer barnkonventionen och hur de kan förbättra arbetet.

De har alla jobbat med uppdraget på olika sätt, bland annat beroende på om de jobbar direkt med barn eller om de är en kunskapsmyndighet.

På Myndigheten för delaktighet (MFD), en kunskapsmyndighet som arbetar inom funktionshindersområdet, började de med att göra en nulägesanalys för att se hur väl deras myndighet följer barnkonventionen och vad de har för brister.

- Vi såg tydligt att det saknas ett barnrättsperspektiv i styr- och ledningsprocesser. Många medarbetare tyckte också att de hade bra koll på barnkonventionen men däremot inte verktygen för att omsätta det i praktiken i det dagliga arbetet, säger Maria Melin som är projektledare för uppdraget på MFD.

Hon säger att de också genomlyste barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för att se hur de samspelar med varandra.

-Vi såg att den konvention vi arbetar med tillför ett perspektiv om full tillgänglighet. Det vill säga - hur ska rättigheterna för alla barn oavsett funktionsförmåga kunna uppnås? Vi kom fram till att vi borde kunna producera ett stödverktyg för andra som till exempel kan ge vägledning i vad full tillgänglighet för alla barn kan innebära.

Maria Melin säger att de kommer att jobba vidare med flera andra saker också. De planerar att ta fram en film för att göra myndigheten mer känd hos barn, de ska ta in barnrättsperspektivet i styr- och ledningsprocesser och arbeta fram ett sätt för att kunna få in barns röster i verksamheten.

-Arbetet har varit väldigt användbart för oss och mottagandet på myndigheten har varit jättebra. Vi vill upprätthålla det framöver!

Janna Törneman, projektledare för den del av Barnrätt i praktiken som riktar sig till myndigheter, berättar att flera av dem som nu lämnat in sina analyser har gjort ett gediget arbete som involverat stora delar av personalstyrkan.

Förbättringsområden som de flesta sett är att de behöver analysera barnets bästa i olika frågor och göra barn och unga delaktiga i det egna utvecklingsarbetet.

Myndigheterna kommer att få fortsatt hjälp av Barnombudsmannen även efter att analyserna nu presenterats.

-Vi ska se över vilket stöd som efterfrågas, det finns mycket att jobba vidare med. Det har varit ett spännande arbete hittills och en lärandeprocess, som också kommer att utveckla oss på Barnombudsmannen mycket! säger Janna Törneman.

Fakta: Myndigheterna i Barnrätt i praktiken
Det sex myndigheterna som nu gjort en analys är Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Skolverket, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse.

Vid årsskiftet tillkom fyra nya myndigheter som med barnombudsmannens stöd ska se över den praktiska tillämpningen av barnkonventionen i sina verksamheter: Inspektionen för socialförsäkringen, Inspektionen för vård och omsorg, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statens skolinspektion.

Arbetet med kunskapslyftet ska enligt regeringsuppdraget pågå till och med 2019.