Hallå där Rebecka Pomering, jurist på Barnombudsmannen!

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen lag. Kunskapslyftet om barnrätt i praktiken fortsätter. Rebecka Pomering berättar om BO:s arbete gentemot andra myndigheter under året som gått.

Bild på BO:s jurist Rebecka Pomering.

Bild på BO:s jurist Rebecka Pomering.

Vad har varit mest spännande i kunskapslyftet under året?

– Beslutet som riksdagen tog i juni om att göra barnkonventionen till lag. Barns rättigheter finns på agendan på ett annat sätt. Det ger andra förutsättningar för uppdraget.

Hur har arbetet sett ut under 2018?

– Två spår har pågått parallellt. Vi har stöttat fyra nytillkomna myndigheter så att de kan analysera utvecklingsbehov i sin verksamhet utifrån barnkonventionen. Samtidigt har vi försökt att ta tillvara önskemål hos de myndigheter som är med i kunskapslyftet sedan tidigare.

Hur utvecklingsbehoven ser ut är förstås olika på olika myndigheter.
De myndigheter som är med i kunskapslyftet är centrala för att ta tillvara barns rättigheter. Exempel på deltagare är Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse.

År ett gör myndigheterna en analys av vilka förbättringar som behöver ske i verksamheten. Året därpå ska ett utvecklingsarbete för att ta till vara barns rättigheter i den egna verksamheten påbörjas.

– Ett exempel på ett arbete som pågår är att Socialstyrelsen har börjat ta fram en ny analysmodell för barnkonsekvensanalyser när de tar fram föreskrifter och allmänna råd för arbetet med hälsa, sjukvård och socialtjänst, säger Rebecka Pomering.

Flera myndigheter har också arbetat med olika utbildningsinsatser om barnkonventionen för sina anställda.

Vad händer nästa år?

– Regeringens vägledning om hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas kommer i maj. Den kan hjälpa Barnombudsmannen att ge stöd för tolkning av Barnkonventionen vilket är en del av vårt uppdrag. Sedan hoppas jag på att samarbetet mellan olika myndigheter i kunskapslyftet Barnrätt i praktiken fortsätter att utvecklas.

När kunskapslyftet om barnrätt i praktiken är slut vad hoppas du har hänt då?

– Jag hoppas att myndigheterna har förankrat barnrättsarbetet i sin verksamhet och att det är en självklar integrerad del av deras jobb.

Vilken är den viktigaste skillnaden som barnrättsarbete inom myndigheter kan göra?

– Att se till att barns perspektiv kommer fram på alla nivåer i myndigheter. Att de blir bättre på att lyssna på barn och göra prövningar av barnets bästa på ett bra sätt, både i individuella ärenden och övergripande beslut.

Fakta/Kunskapslyftet Barnrätt i praktiken

Under 2017–2019 har Barnombudsmannen i uppdrag av regeringen att stödja kommuner, landsting, regioner och särskilt berörda myndigheter med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter utifrån barnkonventionen.

Rebecka Pomering är samordnare för den del av kunskapslyftet som vänder sig till myndigheter.

Myndigheterna som varit med i kunskapslyftet från början  är Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Skolverket, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse. De som fick i uppdrag av regeringen att ingå i uppdraget under 2018 är Inspektionen för socialförsäkringen, Inspektionen för vård och omsorg, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen.

Fakta/Prövning av barnets bästa

Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska det i alla beslut och åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Vad som är barnets bästa går inte alltid att ge ett enkelt svar på. Därför behöver utredare och beslutsfattare undersöka – eller pröva – den aktuella åtgärden och dess konsekvenser för barnet eller barnen som berörs.

Prövning av barnets bästa