Lika värde

Dessa artiklar i barnkonventionen handlar om att du har samma värde som andra barn.

2. Barnkonventionen ger dig och alla andra barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskriminera dig. Det betyder att ingen får behandla dig sämre än någon annan. Du får inte heller diskrimineras eller bestraffas för något som dina föräldrar är eller gör.

23. Du som har ett fysiskt eller psykiskt handikapp, har rätt till ett bra liv. Precis som alla andra ska du kunna känna stolthet och självförtroende. Du ska kunna delta aktivt i samhället. Du har rätt till särskild omvårdnad och till extra stöd.

30. Du som tillhör en minoritetsgrupp eller urbefolkning har rätt till det språk, den kultur och den religion som du delar och utövar tillsammans med de andra i din grupp.

Ladda ner lättläst skrift om barnkonventionen

  • Alla barn och unga har de rättigheter som står i barnkonventionen. Ingen får diskrimineras. Det spelar ingen roll vad du har för familj, vilket land du kommer ifrån, vilket språk du talar, vad du tror på, om du är tjej eller kille, om du är homo-, bi- eller heterosexuell, var i landet du bor eller om du har något funktionshinder.

    I en av de viktigaste av alla svenska lagar, i en av grundlagarna, står det också att svenska staten ska motverka diskriminering. Förbud mot diskriminering finns inskrivet i flera av Sveriges lagar.

    Om du har ett funktionshinder har du rätt att leva ett bra och värdigt liv, står det i barnkonventionen i en särskild artikel. Det betyder att landet måste göra allt det kan för att du verkligen ska kunna få dina rättigheter tillgodosedda på samma sätt som en person som inte har något funktionshinder.

    Barnkonventionen har också en särskild artikel som lyfter fram skyddet mot diskriminering för barn i urbefolkningar och minoritetsbefolkningar. I Sverige gäller det de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Men alla barn och unga som har ett annat språk än majoriteten, eller en annan kultur eller religiös tro, ska ha rätt att ha sitt kulturliv tillsammans med den grupp de tillhör. Man har också rätt att leva efter sin egen uppfattning och använda sitt eget språk.

    Vad gör du om dina rättigheter inte tillgodoses?

  • Tyvärr tvingas många barn runt om i världen att fly från sina hemländer för att söka skydd i något annat land. Det kallas att söka asyl. En del kommer med sina familjer, andra kommer ensamma. Vissa kanske tvingas fly på grund av att de är förföljda i sitt hemland eller för att det är krig där.

    Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har åtagit sig att följa den. Det betyder att asylsökande barn och unga har rätt till sjukvård, tandvård och utbildning i Sverige precis som de barn som bor här. Men alla får inte det.

    Varje år söker omkring 10 000 barn asyl i Sverige. De flesta kommer tillsammans med sina familjer, men ungefär 2 500 barn kommer ensamma till Sverige. Deras föräldrar kan ha dött eller försvunnit. Eftersom de saknar föräldrar utser kommunen en vuxen som kallas för ”god man” som ska hjälpa dem att få sina rättigheter tillgodosedda.

    Barn har egna asylskäl
    För att få stanna i Sverige måste man ansöka om asyl, ett tillstånd om att få att leva här. I sin ansökan berättar den som söker asyl om vad han eller hon varit med om i hemlandet och varför han har flytt. Migrationsverket är den myndighet som prövar och beslutar om personen får stanna i Sverige eller inte.

    Barn är egna individer. Det innebär att de kan ha egna skäl till att få stanna i Sverige. Våld och kränkningar mot en familj kan vara svårare för barnen än för de vuxna som drabbas. 

    I utlänningslagen står det att Migrationsverket ska lyssna på och ta hänsyn till det barnet berättar när de fattar beslut om asyl. Men barnens upplevelser räknas inte alltid. Barnombudsmannen anser att Sverige måste bli bättre på att se till barns egna asylskäl.

    Om du söker asyl i Sverige kan du kräva att få berätta om hur din situation i ditt hemland var och varför du inte känner dig trygg där. Det finns ingen speciell åldersgräns för att Migrationsverket ska lyssna på vad du har att säga. 

    På Migrationsverkets webbplats finns information om barns rättigheter under asylprocessen för dig som vill veta mer.

  • Alla barn och unga har rätt till god utbildning och en aktiv fritid. Men för barn med en funktionsnedsättning är detta inte alltid självklart.

    Det finns många olika slags funktionsnedsättningar. En del är fysiska och syns utanpå, till exempel om du har ett rörelsehinder och behöver en rullstol för att ta dig fram. Andra är osynliga men kan ändå skapa svårigheter i vardagen. Det kan handla om att du har svårt att läsa, koncentrera dig eller umgås med andra människor.

    Barnkonventionen säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. Inget barn får diskrimineras. Det betyder att alla barn och unga har rätt till god utbildning och en aktiv fritid – oavsett vilka de är och var de bor. Den som har en funktionsnedsättning har rätt till hjälpmedel för att klara sig i skolan och på fritiden.

    Men flera barn med funktionsnedsättning som Barnombudsmannen pratat med vittnar om brist på utmaningar i skolan. Många får heller inte det stöd de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar.

    Dela med dig av dina idéer
    En funktionsnedsättning ska inte behöva begränsa ditt liv och utveckling. Det finns en särskild lag som kallas LSS, som säger att den som har en livslång funktionsnedsättning kan få stöd och service för att kunna leva ett bra liv. Du kan exempelvis få en stödperson som följer med dig på aktiviteter. Det är socialtjänsten som ordnar med detta.

    Saknas det mötesplatser och aktiviteter som fungerar för barn och unga med funktionsnedsättningar i din hemkommun? Du som redan har en kontakt på socialtjänsten, vänd dig dit och berätta vad du tycker behövs! Den personen kanske inte kan förändra något på en gång men kan åtminstone hjälpa dig att komma vidare.

    Barn och unga kan ha bra idéer som de vuxna inte tänkt på. Därför är det särskilt viktigt att den som har en funktionsnedsättning får berätta vad han eller hon behöver och vad som är bäst för just honom eller henne.

    Vuxna förstår inte alltid vad barn och unga faktiskt klarar av att göra. Här finns tips för dig som har en funktionsnedsättning och vill veta hur du kan få de vuxna att bli bättre på att lyssna på vad du vill: Tips för barn och unga

    Informationen är hämtad från Upp till 18 – fakta om barn och ungdom och projektet Egen växtkraft.

  • Du har säkert varit kär någon gång. Minns du hur det kändes? Pirr i magen, tunghäfta och att inte kunna tänka på något annat än just den personen. Kärleken har inga gränser. Du bestämmer inte vem du ska bli kär i, det bara händer. Visst är det häftigt!

    Man kan bli kär i någon av samma kön. Hur många det är vet man inte men uppskattningsvis handlar det om var tionde person. Det betyder att det nog finns någon i din klass eller bland dina kompisar som blir kär i personer av samma kön. Kanske är det du själv.

    Allt fler människor berättar idag öppet om vem de blir kära i. Trots det finns det fortfarande många med starka åsikter i samhället om vad som är normalt och rätt. Den som inte passar in i mallen riskerar tyvärr att utsättas för diskriminering och trakasserier av andra.

    Det är enligt lag förbjudet att diskriminera en person på grund av hans eller hennes sexuella läggning. Det finns en myndighet som arbetar mot alla former av diskriminering. Den heter Diskrimineringsombudsmannen.

    Hatbrott vanligt bland unga
    Den som skadar en annan människa på grund av dennes etniska bakgrund, religiösa tro eller sexuella läggning gör sig skyldig till ett hatbrott. Det kan både handla om att kränka någon muntligt eller att utföra våldshandlingar.

    Ungdomar mellan 15 och 19 år är mest utsatta för hatbrott jämfört med andra grupper i samhället. De som begår hatbrott är också ofta unga. Rasistiska hatbrott är absolut vanligast, följt av hatbrott mot personer på grund av fördomar om deras sexualitet.

    Du som har funderingar kring sexualitet kan kontakta Föreningen RFSL -Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Där finns kuratorer och rådgivare som kan lyssna och ge dig vägledning.

    RFSL har också en brottsofferjour. Här kan du som utsatts för kränkningar, våld, hot, trakasserier eller hatbrott på grund av vem du blir kär i få stöd.

    Informationen är hämtad från vår rapport ”Upp till 18 – Fakta om barn och ungdom 2010” och RFSL.

På teckenspråk