Må bra

Dessa artiklar i barnkonventionen handlar om att du har rätt att må bra.

3. När vuxna fattar beslut som rör barn ska de se till ”barnets bästa”. Det betyder att de vuxna alltid ska tänka på vad som är bra för dig och hur beslutet kommer att påverka dig. Du ska få det skydd och den omvårdnad du behöver. Det är lika viktigt att vuxna tänker på ”barnets bästa” när beslutet rör många barn.

6. Du har rätt att leva och utvecklas. Ditt land ska göra allt det kan för att du ska kunna göra det.
 
22. Du som kommer som flykting, ensam eller tillsammans med någon annan, har rätt att få skydd och hjälp. Du ska också få hjälp att återförenas med din familj.

24. Du har rätt att vara så frisk som möjligt. Om du blir sjuk har du rätt till sjukvård och träning så att du blir frisk. Du har också rätt att skyddas mot traditionella sedvänjor som kan vara skadliga.

25. Om du har tagits om hand för att skyddas eller vårdas har du rätt att få behandlingen kontrollerad så att allt som gäller dig går rätt till.

26. Du har rätt till social trygghet. Om det behövs ska samhället hjälpa till så att du får bostad, mat och kläder.

27. Du har rätt att leva på ett sätt som ger dig möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Dina föräldrar har huvudansvaret för detta, men om de behöver stöd ska de få det.

39. Om du har utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp har du rätt att få hjälp att må bra igen. Det gäller även om du har utsatts för tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller om du har varit med i krig.

Ladda ner lättläst skrift om barnkonventionen

  • Du har rätt att må bra och att känna dig trygg

    Sverige har lovat att följa barnkonventionen. Den gäller alla upp till 18 år.

    Du har rätt till näringsrik mat, rent vatten och annat du behöver för att din kropp ska växa och må bra.

    När du är sjuk har du rätt att få bra vård. Föräldrar har ansvar för att deras barn mår bra och om föräldrarna inte klarar det ansvaret ska föräldrarna få hjälp av landet.

    Bor du på en institution, till exempel ett ungdomshem, ska den fungera på ett sätt som stämmer med det som står i barnkonventionen. Du ska behandlas med respekt och du ska ha rätt att hålla kontakt med din familj genom brev och besök. Du har rätt till en regelbunden översyn av den behandling och den vård du får.

    Skydd och hjälp
    Om du kommer som flykting till Sverige har du rätt att få skydd och hjälp, oavsett om du kommer ensam, tillsammans med dina föräldrar eller med någon annan person.

    I barnkonventionen står det också att traditioner som är skadliga för barn ska avskaffas i alla länder. Könsstympning av flickor är ett exempel på en sådan tradition.

    När vuxna fattar beslut som påverkar dig måste de utgå ifrån vad som är bäst för dig. Föräldrar, domstolar och andra som fattar beslut som rör dig, ska först och främst ta hänsyn till ditt bästa.

    Varje barn har rätt att leva. Därför får det inte finnas dödsstraff eller livstids fängelse för barn under 18 år. Ditt land ska också se till att skydda barnens liv genom att förhindra att de dör av svält eller av smittsamma sjukdomar och genom att förebygga självmord.

    Vad gör du om dina rättigheter inte tillgodoses?

  • Hej, hur mår du? Förhoppningsvis ganska bra. De flesta barn och unga i Sverige tycker att deras hälsa är bra. Mest nöjda är ni som är i åldern 10–12 år.

    Visste du att barn i Sverige har en bra hälsa jämfört med barn i andra länder. När det gäller fysisk hälsa ligger ni faktiskt i topp. Sverige har låg spädbarnsdödlighet, få barnolycksfall och de allra flesta barn vaccineras mot olika sjukdomar. Ni äter mindre godis idag jämfört med för tio år sedan och får därför färre hål i tänderna.

    Det är bra. Men hälsa handlar förstås inte bara om hur man mår rent fysiskt.

    Stora skillnader i hälsa
    Du mår också olika bra beroende på vem du är och var du bor. Det säger statistiken. Barn från familjer som har sämre ekonomi riskerar att få sämre hälsa och tandhälsa.

    Att äta frukost och lunch har stor betydelse för hur du orkar under resten av dagen. Men många barn skippar måltiderna. Är du en av dem? Bland 16–17-åringarna brukar var tredje flicka och var femte pojke hoppa över frukosten.

    Skollunchen är särskilt viktig för barn i familjer där det är brist på pengar. Men alla kommuner satsar inte lika mycket pengar på skollunchen. År 2009 kostade skolmaten i genomsnitt 29 kronor per elev och dag. Hur ser det ut i din kommun?

    Informationen är hämtad från vår rapport ”Upp till 18 – Fakta om barn och ungdom 2010

  • Hur trivs du med livet? Känner du dig stressad ibland? Den känslan delar du med många av dina kompisar.

    Barn i Sverige trivs oftast ganska bra med livet. Men den psykiska hälsan bland unga har försämrats under senare år, särskilt bland flickor i tonåren. En del får ångest. Andra känner oro, blir ledsna eller har svårt att sova och en del lider av ätstörningar.

    Man kan må dåligt av olika skäl. Svårigheter med relationer till föräldrar och kompisar är en vanlig orsak. Många mår också dåligt av krav och höga förväntningar på att lyckas i livet.

    Skolan skapar stress
    Nästan varannan flicka och var tredje pojke mellan 10 och 17 år känner sig stressad minst en gång i veckan. Mest stressad är tjejer i 16-17-årsåldern.

    Stress kan betyda olika saker för olika personer och för personer i olika åldrar. Skolan är en stor källa till stress, där många känner krav på att lyckas.

    Fyra av tio barn och unga är stressade flera gånger i veckan eller varje dag.

    Känner du dig ofta stressad? Prata med någon vuxen som du har förtroende för så att du får hjälp att förändra din situation. Det kan vara dina egna eller en kompis föräldrar, en lärare, skolsköterskan eller din tränare.

    Informationen är hämtad från vår rapport ”Upp till 18 – Fakta om barn och ungdom 2010”

På teckenspråk