Svåra ord

Här har vi samlat svåra ord du kan få höra eller läsa i kontakten med socialtjänsten, soc. 


 

Alla svåra ord

  • När någon som är orolig för hur ett barn mår eller har det hemma berättar det för soc. Kallas också för orosanmälan.

  • Ett övergrepp är ungefär samma sak som en kränkning. Du blir alltså utsatt för till exempel våld, hot, bestraffning eller trakasserier av någon annan.

  • Undersökning eller genomgång.

  • De flesta som jobbar med barn och unga måste göra en orosanmälan till soc om de misstänker eller får reda på att ett barn av någon anledning inte har det bra. Det gäller till exempel lärare, fritidsledare, skolsköterskor, läkare och kuratorer.

    De har något som kallas för anmälningsskyldighet eller anmälningsplikt.

  • De flesta som jobbar med barn och unga måste göra en orosanmälan till soc om de misstänker eller får reda på att ett barn av någon anledning inte har det bra. Det gäller till exempel lärare, fritidsledare, skolsköterskor, läkare och kuratorer.

     De har något som kallas för anmälningsskyldighet eller anmälningsplikt.

  • Att vara anonym betyder att du väljer att inte berätta vad du heter eller var du bor. Ungefär som att hålla något hemligt.

  • Anstalt är ett annat ord för fängelse.

  • En ansökan är när du själv kontaktar soc, antingen på telefon eller på mejl, och berättar vad du är orolig över och behöver hjälp med.

    Alla kan göra en ansökan till soc om de upplever att de behöver stöd och hjälp.

  • Att bli avhyst, eller vräkt som en del säger, betyder att man måste lämna den lägenhet eller det hus man hyr. Anledningen till att man vräks kan vara att man inte har betalat hyran under en tid och har skulder.

  • En person som flytt sitt eget land, en flykting, som söker tillstånd att få stanna i ett främmande land.

  • Att bli avskild, till exempel på SiS eller HVB, betyder att du under en kortare tid får vara ensam i ett särskilt rum som personalen kan låsa. Under hela tiden ska personalen ha koll på dig så att du mår bra.

    Du som är avskild får aldrig vara det mer än ett dygn, 24 timmar. Anledningar till avskiljning kan till exempel vara att du är våldsam eller påverkad av alkohol eller droger. Så fort du har lugnat ner dig igen ska du få komma tillbaka till de andra

  • Enligt barnkonventionen är alla under 18 år barn.

  • Barnahus är en plats där polis, soc, sjukvårdspersonal och psykologer kan ta emot dig som har varit med om våld eller övergrepp så att du ska slippa berätta samma sak flera gånger för flera personer.

    Barnahus finns på ungefär 30 platser i Sverige. Prata med soc i din kommun för att höra om det finns ett barnahus där.

  • Samma sak som en utredning hos soc.

    Soc kan göra en utredning för att ta reda på hur ett barn mår och har det hemma och om och på vilket de behöver stötta och hjälpa barn. 

  • FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som de flesta säger, innehåller rättigheter som varje barn ska ha. Barnkonventionen gäller alla upp till 18 år som bor eller vistas i ett land.

  • Barnombudsmannen är både en myndighet och en person. Den person som kallas för barnombudsmannen är chef för myndigheten. Sedan 2008 är Fredrik Malmberg barnombudsman.

    Barnombudsmannens uppgift är att bevaka att Sverige tar hänsyn till barns och ungas rättigheter. Det gör man bland annat genom att träffa barn och unga för att ta reda på hur de har det.

  • Barn kan ha ett sätt att se på hur det är att vara barn och vuxna ett annat. Att ha barnperspektiv betyder att vuxna i samhället ska se barns situation utifrån barnens verklighet.

  • BBIC är en förkortning av Barnets Behov I Centrum och är något som soc använder sig av när de träffar barn som kan behöva stöd eller skydd. ”Barnets behov i centrum” betyder bland annat att du som är under 18 år ska få berätta, veta och tycka (vara delaktig) om saker som handlar om dig och som kan påverka hur du har det.

  • Det här ordet används när vuxna har ont om pengar till viktiga saker som till exempel mat och hyra och kontaktar soc för att höra om de kan få ekonomiskt bistånd (kallades förut för socialbidrag).

    Innan soc bestämmer om den vuxna kan få något ekonomiskt stöd eller inte tar de reda på sådant som varför man har svårt att få pengarna att räcka till och varför man behöver hjälp av soc. Det kallas för att soc gör en behovsprövning = tar reda på varför och till vad man

  • Du som är ung kan bli LVU:ad om du gör saker som inte är bra för dig, till exempel gör olagliga saker, tar droger eller dricker alkohol och det finns en allvarlig risk för din hälsa.

    Ibland kallar soc det för ”beteendefall”, alltså att bli LVU:ad för något du själv gör, ditt beteende. 

  • Om du till exempel har pratat med soc och de har information om dig som har sekretess får soc inte lämna ut den om det finns en risk för att du eller någon annan "lider betydande men" av det. Varken till dina föräldrar (vårdnadshavare) eller någon annan.

    Att "lida betydande men" kan till exempel vara att du kan skadas på något sätt  om någon får veta eller att det finns risk för att dina föräldrar (vårdnadshavare) kommer att använda sig av informationen på ett sätt som inte är bra för dig.

  • Personen eller personerna som gör en utredning presenterar sina slutsatser och förslag i ett ”betänkande”. Betänkanden brukar kallas för SOU eftersom de ofta publiceras i serien ”Statens Offentliga Utredningar”. Betänkanden presenteras för regeringen som sedan sänder förslagen på remiss.

  • Soc kan ge familjer som behöver stöd och hjälp ekonomiskt bistånd. Bistånd är pengar för att kunna betala räkningar och sådant som är nödvändigt för att familjen ska klara sig. För att kunna ansöka om bistånd måste du vara över 18 år.

    Förut kallades bistånd för socialbidrag.

  • Beslut om vilken ekonomisk hjälp din familj ska få.

  • När föräldrar inte kan ta hand om sitt eller sina barn på ett bra sätt kallas det ibland för att de "brister i omsorg" om barnet/barnen. 

  • Allvarligare brott eller om man upprepar brott flera gånger brukar klassas som "brottslig verksamhet". Till exempel om du rånar andra eller säljer droger.

  • Den som har varit med om eller blivit utsatt för ett brott kallas ibland för brottsoffer.

    Det spelar ingen roll vilket brottet är, utan kan vara allt från att du har fått din mobiltelefon stulen till att du har blivit slagen eller utsatt för sexuella övergrepp. Du räknas också som brottsoffer om du har varit vittne till våld hemma.

    Den som har gjort brottet kallas för gärningsman (även om det är en kvinna).

  • Du som har varit med om våld, hot eller övergrepp har rätt till brottsskadeersättning, pengar, om du:

    • själv är utsatt för våld, hot eller övergrepp i familjen

    • sett eller hört när någon annan i familjen blir utsatt för våld, hot eller övergrepp 

    Läs mer om brottskadersättning hos Brottsoffermyndigheten. 

  • Behandla någon sämre eller orättvist på grund av hannes eller hennes etniska tillhörighet eller bakgrund, hudfärg, kön, sexuell läggning, språk, religion, politisk eller annan åskådning, funktionshinder eller kön.

  • Det domstolen kommer fram till kallas för ett domstolsbeslut. 

    Om dina föräldrar inte kan komma överens om var du ska bo när de skiljer sig kan domstolen till exempel komma fram till att du ska bo hos din ena förälder och träffa din andra förälder på helgerna. Då skriver domstolen ner vad de har bestämt i ett domstolsbeslut.

  • "Eget beteende" används för att beskriva saker du själv gör och som kan skada dig.

    Det kan vara allt från skolk och brott till självskadebeteende och missbruk.

  • Om hela din familj behöver stöd och hjälp kan soc föreslå familjebehandling. Till exempel om bråkar ni ofta, du eller ett syskon har en ätstörning eller skolkar mycket eller om någon i familjen har problem med alkohol eller droger.  

  • Den folkgrupp som du tillhör.

  • Att få flytta till ett familjehem är den vanligaste lösningen om du av någon anledning inte kan bo kvar hemma. Precis som det låter är det hemma hos en familj, med en eller flera vuxna med eller utan barn. Ibland känner du redan familjen du flyttar till, men oftast inte. 

  • Familjerätten en del av soc och inte en domstol, som det kanske låter som.

    Familjerätten kan till exempel träffa föräldrar som ska skiljas eller separera och behöver hjälp att komma överens om viktiga saker som gäller barn.

    Adoptioner är en annan sak som familjerätten jobbar med.

  • "Fara illa" är ett uttryck som ofta används för att beskriva att ett barn inte har det bra.

    Det kan bland annat betyda att du inte har det bra hemma, till exempel med föräldrar som missbrukar eller som mår psykiskt dåligt. Det kan också betyda att du är eller riskerar att bli utsatt för våld eller sexuella övergrepp hemma.

    Fara illa kan även betyda att du själv gör saker som inte är bra för dig, till exempel missbrukar, begår brott eller skolkar.

  • Betyder ungefär påhittade personuppgifter. Om du får fingerade personuppgifter får ett nytt namn, nytt personnummer och måste flytta till en ny ort.

  • Helt enkelt som det låter: ett förbud att flytta hem för dig som är placerad i familjehem, HVB eller SiS.

    Soc kan be (ansöka) förvaltningsrätten om att du ska få flyttningsförbud när du är frivilligt placerad (SoL-placerad) eller när vården enligt LVU ska sluta. Flyttningsförbudet finns för din skull. Antingen för att flytten hem inte ska gå för fort eller ske när det inte är bra för dig och det finns en allvarlig risk för att din hälsa eller utveckling skadas om du flyttar hem.

  • En lista som Skatteverket har med uppgifter om vilka som bor i Sverige och var de bor. I listan står det bland annat vad du heter, var du bor och vilka som är dina föräldrar (vårdnadshavare).

  • Det finns många olika former av funktionsnedsättningar. Du kan till exempel vara synskadad eller ha svårt att röra kroppen. Du kan också ha en sjukdom som inte går över, ha svårt att koncentrera dig eller att lära dig nya saker. 

    En del har en funktionsnedsättning, andra har flera. Du kan födas med en funktionsnedsättning eller få en efter en sjukdom eller olyckshändelse.

    Du som har en funktionsnedsättning kan behöva extra hjälp med vissa saker. Men när det gäller mycket fungerar barn med funktionsnedsättning på samma sätt som andra barn.

  • Vuxna som har blivit straffade för ett brott kan få vara i ett fängelse under tiden han eller hon är dömd. Kallas också för anstalt.

  • "Föra talan” betyder att du berättar för till exempel en domstol om hur du har det.

    Om du är över 15 år kan du själv föra talan själv om du vill det. Du kan också få hjälp av ett offentligt biträde att göra det. 

    Om du är under 15 år är det dina föräldrar (vårdnadshavare) eller ditt offentliga biträde som ska föra din talan. Men du kan ändå berätta vad du känner, tycker och vill – om du själv vill det.

  • När soc ska bestämma sig för om de ska starta en utredning för att ta reda på om du behöver stöd eller hjälp gör de en förhandsbedömning.

  • Förmyndare kallas en vuxen som har hand om dina pengar eller saker du äger tills du har fyllt 18 år och är myndig. Att vara myndig betyder att dina föräldrar inte har ansvar för dig längre. 

    Oftast är det dina föräldrar (vårdnadshavare) som är dina förmyndare.

  • Dina föräldrar (vårdnadshavare) har något som kallas försörjningsansvar för dig tills du har fyllt 18 år (eller tills du är 21, om du fortfarande pluggar på gymnasiet).

    Det betyder bland annat att de ska se till att du får mat, kläder och har någonstans att bo.

  • Försörjningsstöd kallades förut för socialbidrag och är det samma som bistånd. Med försörjning menar man pengar för att klara av att betala till exempel hyra och mat. Det är bara vuxna över 18 år som kan söka försörjningsstöd hos socialtjänsten.

  • Föräldrabalken är den del av Sveriges lag som bland annat handlar om vilket ansvar föräldrar har för sina barn. Där i finns bestämmelser om vilka skyldigheter föräldrar har mot sina barn och vilken omtanke barnen har rätt till.

  • Om du till exempel ska flytta till ett familjehem eller HVB ska soc skriva en genomförandeplan. I planen ska det stå vilken vård du ska få och hur du ska få den.

    Soc ska lyssna på vad du tycker, känner och vill när de skriver den här planen.

  • En god man är någon som ska se till att allt fungerar för ett barn när föräldrarna inte kan göra det.

    En god man kan till exempel söka uppehållstillstånd, kontakta soc för att berätta att du behöver en insats eller ha hand om dina pengar.

    En god man kan vara en man eller en kvinna.

  • Hatbrott är ett samlingsnamn för brott som du kan bli  utsatt för på grund av din hudfärg, den religion du tror på, för att du kommer från ett annat land eller för att du är bi-, homo- eller heterosexuell (alltså beroende på vem du tänder på eller blir kär i)

    Exempel på hatbrott är allt från att bli hotad till misshandel och annat våld.

  • När någon eller några i din familj eller släkt utsätter dig för hot och våld för att skydda sin eller familjens heder, alltså sitt rykte, från att bli förstört på grund av någonting som du gör eller har gjort är det ett exempel på sådant som kallas för hedersvåld eller förtryck.

    Om din familj bestämmer att du inte får vara med på alla lektioner i skolan kan det också vara en sorts hedersrelaterat förtryck. 

    Mer om hedersrelaterat våld och förtryck.

  • Ärlighet och ett gott rykte.

  • En heldygnsinsats är när du får hjälp under hela dygnet, både dag och natt. Till exempel om du bor i ett familjehem, på HVB eller SiS.

  • Ibland kan soc vilja se hur du och din familj har det hemma, då kan de komma hem tll er och hälsa på. Det kallas hembesök.

  • Ett annat språk än svenska som man pratar hemma på fritiden.

  • HVB betyder hem för vård eller boende. Ett HVB tar emot dig som är ung och som av olika anledningar behöver bo någon annanstans än hemma.

  • Platsen där den som är misstänkt för ett brott kan hamna under tiden brottet utreds. Man kan också vara i häktet efter rättegången, medan man väntar på en dom.

  • Vem du är. Ditt namn, var du kommer ifrån och din familj kan vara delar av din identitet. Det kan också vara en känsla av att man tillhör en viss grupp människor.

  • En person.

  • Möjlighet att påverka.

  • Hjälpen och stödet som soc kan ge dig kallas för insatser. En kontaktfamilj, stödsamtal och stödgrupp är ett par exempel på insatser.

    Alla kommuner har inte samma insatser. Prata med soc där du bor för att få veta mer om vilka insatser du kan få.

  • En sammanslutning av människor, en organisation. Även behandlingshem eller anstalter kallas för institution. Det kan också vara en del av en högskola eller ett universitet.

  • IVO är en förkortning av "Inspektionen för vård och omsorg". Det är en myndighet som bland annat har ansvar för att socialtjänsten utför sina arbetsuppgifter på ett bra sätt.

    IVO kan bland annat hjälpa dig som vill klaga på socialtjänsten eller få information om vilka rättigheter som gäller om du är placerad i familjehem, HVB eller SIS.

    Barn och unga inom vård och omsorg kan kontakta IVOS:s Barn- och ungdomslinje för att:

    • Fråga om sina rättigheter
    • Berätta om det som inte fungerar bra i socialtjänsten eller i hälso- och sjukvården

    Barn och unga kan ringa, mejla eller chatta anonymt med IVO. Mer information finns på ivo.se/barn-unga.

  • Ett jourhem är en familj som kan ta emot ett dig på en gång, när det till exempel är akuta problem i din egen familj.

    Ett jourhem kan vara en eller flera vuxna, med eller utan andra barn. I ett jourhem bor du en kortare tid.

  • När soc bestämmer om något som gäller stöd, vård eller behandling av dig måste de skriva ner det i en journal. 

    Anledningen till att de måste skriva ner detta är att det ska gå att se och följa vad ni har pratat om och på vilket sätt de har försökt att hjälpa dig. 

    Journal kallas ibland för en personakt.

  • Kunskap om lagar och regler och hur man använder dem.

  • Juridiskt ansvar betyder att ha ett ansvar som är skriven i en regel.

    Dina föräldrar (vårdnadshavare) till exempel, har ett juridiskt ansvar för dig. Det betyder att de ansvarar för olika saker som har med dig att göra på grund av en regel i som finns i en lag som heter föräldrabalken.

  • Ett juridiskt biträde är någon som kan lagar och regler bra och har som uppgift att hjälpa dig som är under 15 år och  misstänkt för att ha gjort ett brott.

  • Sverige är indelat i 290 områden som kallas kommuner. De valda politikerna i kommunen beslutar om hur det ska fungera just där du bor. Till exempel hur skolan, dagis, fritidsverksamheter och vägarna ska skötas.

  • I Sverige finns 290 kommuner som bland annat har ansvar för förskola och skola, socialtjänst och äldreomsorg.

    Kommunen har ansvar för att de som bor och finns där får det stöd och skydd de behöver. Detta gäller alla - barn, unga och vuxna.

  • Om det finns risk för att en viss person kommer att skada dig eller någon annan i din familj kan han eller hon få kontaktförbud. Det betyder att den personen inte får besöka, ringa eller på något annat sätt försöka kontakta dig/er.

    Det är en åklagare som bestämmer om någon ska få ett kontaktförbud.

    Den som bryter mot ett kontaktförbud kan dömas till ett straff.

  • En kontaktperson är en insats som du kan få av soc. Det är en vuxen som har tid och möjlighet att stötta dig i din vardag, om du till exempel behöver komma hemifrån och göra något annat ibland eller behöver prata och få vara med någon vuxen som inte tillhör familjen.

  • En viktig överenskommelse mellan olika länder.

  • När man gör eller säger något sårande eller förnedrande om en annan person.

  • När en del av snippan antingen skadas, tas bort eller sys igen kallas det för könsstympning. Det är förbjudet i Sverige och den som utsätter någon för könsstympning kan bli straffad. Kallas ibland för "kvinnlig omskärelse".

  • I varje län i Sverige finns ett landsting som styrs av valda politiker. Landstingen ansvarar framför allt för sjukvård, tandvård, lokaltrafik och vissa kulturfrågor.

  • Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL, är en lag med bestämmelser om hur polis, åklagare och domstol ska arbeta med brott som har gjorts av någon som inte har fyllt 21 år.

    I den här lagen finns det också en bestämmelse om hur polis och åklagare ska samarbeta med soc.

  • Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, är en tvångslag som kan tvingavuxna att ta emot vård för sitt missbruk.

    För dig under 18 år kan soc använda sig av LVU om du behöver vård och behandling för missbruk.

  • Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, är en tvingande lag. Det betyder att dina föräldrar och/eller du måste gå med på det som soc bestämmer.

    ”Vård av unga” betyder inte att det handlar om sjukvård, utan omvårdnad. Omvårdnad betyder att någon ska ta hand om dig så att du har det bra.

  • Medling är ett möte mellan den som utsatt någon för ett brott (gärningspersonen) och den som blivit utsatt för brottet (målsäganden). De träffas tillsammans med en medlare för att prata om det som har hänt.

  • Om det finns en allvarlig risk för att du skadas av något som du själv gör kan soc bestämma att du måste ta emot en frivillig insats.  Detta kallas även för förebyggande insats.

  • Du kan bli LVU:ad för att du har det dåligt hemma, till exempel om dina föräldrar tar droger eller inte klarar av att ta hand om dig på det sätt du behöver och det finns en allvarlig risk att du skadas av det. 

    Ibland kallar soc det här för "miljöfall" eller att det är miljön som är orsaken till att du blir LVU:ad.

  • Om någon tar droger eller dricker så mycket alkohol att det är skadligt kallas det för missbruk.

  • De kontor som ser till så att Sverige fungerar så som riksdag och regering beslutar. Barnombudsmannen är en myndighet. Andra myndigheter är till exempel Polisen, Socialstyrelsen och Skolverket.

  • Du som har blivit utsatt för ett brott (brottsoffret) kan också kallas för målsägande eller målsägare.

  • Gäller för alla människor och handlar om att alla människor i hela världen är födda fria och lika. Rättigheterna skrivs ner deklarationer. Den mest kända är FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) innehåller barns mänskliga rättigheter.

  • Det betyder lite förenklat att man gör något som de flesta andra inte gör. Exempel på normbrytande beteende är att skolka, snatta, använda droger eller bryta mot lagen.

  • Närstående är detsamma som en släkting t.ex. syskon, mormor eller farfar. Det kan också betyda en nära vän till familjen.

  • Nätverks- och släktinghem kallas boende i din familjs släkt eller nätverk som du har förtroende för, t ex mor- eller farföräldrar eller en kompis familj. Soc kan bestämma att du ska placeras hos/ få flytta till ett nätverkshem om du inte kan bo hemma hos dina egna föräldrar.

  • Du som har fyllt 15 men inte 18 år och är misstänkt för ett brott ska få en offentlig försvarare om du behöver det. En offentlig försvarare är oftast en advokat, alltså någon som kan lagar och regler bra.

  • En person som ska fungera som ett stöd för dig när förvaltningsrätten till exempel ska bestämma om du ska bli LVU:ad eller inte.

    Han eller hon är nästan alltid en jurist, alltså någon som kan lagar och regler bra. Ditt offentliga biträde ska stå på din sida och jobba för att det som bestäms i rätten ska bli så bra som möjligt för dig.

    Mer om offentligt biträde.

  • Till exempel när någon går in någonstans där man inte får vara eller läser något som är någon annans privata texter, som en dagbok.

  • Socialnämnden kan bestämma att ett barn ska bli "omedelbart omhändertagen". Det betyder att du måste flytta från din familj på en gång.

    Det finns två anledningar till att bli omedelbart omhändertagen:

    • Att du har det dåligt hemma och det finns en allvarlig risk för att du skadas om de inte hjälper dig på en gång. Till exempel om du blir utsatt för våld eller sexuella övergrepp eller om dina föräldrar inte kan ta hand om dig på ett bra sätt.

    • Att du själv gör saker som inte är bra för dig och det finns en allvarlig risk för att du skadas om de inte hjälper dig på en gång. 
  • Ett annat ord för placerad, alltså att bo någon annan stans än hemma i sin egen familj.

  • Barn behöver vuxnas omsorg för att växa och utvecklas. Med omsorg menar man allt från mat och kläder till hjälp med läxor, kramar, tröst och förståelse om man är arg.

    De flesta barn får sitt behov av omsorg genom sina föräldrar. Men ibland klarar föräldrar inte av att ta hand om sitt barn. Det beror inte på att de inte vill ta hand om sitt barn, utan att de inte klarar av det. Det är detta som ibland kallas för omsorgsbrist.

    Om dina föräldrar inte klarar av att ta hand om dig måste andra vuxna hjälpa till. Både för att hjälpa och skydda dit, men också för att ge föräldern stöd i sin förmåga att vara förälder.

  • Någon som är orolig för hur ett du mår eller hur du har det hemma kan göra en orosanmälan till soc.

    Det kallas också för anmälan till soc.

  • Har du blivit LVU:ad för att du gör saker som inte är bra för dig själv kan du få flytta till ett särskilt ungdomshem, ett SiS. Vissa kallar det för att ”bli P12:ad” eftersom det är den tolfte paragrafen i LVU som handlar om att soc kan placera dig på SiS.    

  • En paragraf är ett textstycke i en lag som innehåller en regel. I lagboken finns det många paragrafer och de har nummer som soc ibland pratar om. Till exempel "andra paragrafen LVU" och "tredje paragrafen LVU".

    Tecknet för paragraf ser ut så här: §

  • När soc bestämmer om något som gäller stöd, vård eller behandling av dig måste de skriva ner det i en personakt. 

    Anledningen till att de måste skriva ner detta är att det ska gå att se och följa vad ni har pratat om och på vilket sätt de har försökt att hjälpa dig. 

    Personakt kallas ibland för en journal.

  • Om du behöver hjälp med sådant som att äta, gå på toaletten, klä på dig, tvätta dig, prata eller kommunicera med andra kan du få en personlig assistent. Din personliga assistent ska hjälpa dig med sådant som du själv inte kan göra och är en LSS-insats du kan få av soc.

    Mer om personlig assistent.

  • Ibland kan det vara bäst att bo någon annan stans än hemma hos sina föräldrar (vårdnadshavare) en tid. Det brukar kallas för att bli eller vara placerad. Du kan bli placerad i ett jourhem, familjehem, på ett HVB eller SiS.

  • Jour- och familjehem, HVB och SiS är exempel på placeringsformer, ställen dit du kan få flytta om du har det dåligt hemma eller själv gör saker som är dåliga för dig. 

  • Samma sak som ett straff. Om du till exempel döms för ett brott kommer domstolen att bestämma vilken påföljd du ska få: alltså vad du måste göra eller gå igenom för att du har blivit dömd. Vilken påföljd du får står i domen som du får av domstolen.

    När domstolen bestämmer vilken påföljd du ska få ska de ta hänsyn till hur gammal du är och din ålder ska spela roll när de bestämmer vilken påföljd du ska få.

  • Ungefär samma sak som begränsningar eller förbud. Ordet restriktioner används bland annat på SiS där du kan få begränsningar som innebär att du inte får träffa dina kompisar eller använda din mobil.

    Du som är misstänkt för ett brott kan få restriktioner under tiden du sitter i häkte. Exempel på restriktioner är att åklagaren bestämmer vilka som får komma och hälsa på dig och vilka du får prata med i telefon eller att du inte får lyssna på radio eller titta på TV.

  • Sådant som du har rätt till och som står i en lag eller annan bestämmelse, till exempel barnkonventionen.

  • När polis och domstol tar hand om en anmälan om ett brott.

  • När föräldrar som beslutat sig för att separera eller skiljas har svårt för att komma överens om vårdnaden, vem barnet ska bo hos och hur umgänget ska fungera med den andre föräldern, kan de få hjälp genom samarbetssamtal med familjerätten.

  • Samtycke betyder godkännande, att man tillåter något.

  • Allmän vana eller tradition, ofta inom en viss folkgrupp, som inte är inskrivet i någon lag. Det kan till exempel handla om hur man bör klä sig eller bete sig.

  • Sekretess och tystnadsplikt betyder att information som handlar om hur du mår och hur du har det inte ska spridas hur som helst. Informationen ska hållas hemlig.

  • Om du har en sekretessmarkering får till exempel din skola, sjukvården och soc information om att de ska vara extra försiktiga med att lämna ut din adress och ditt telefonnummer till andra.

    En sekretessmarkering finns för att skydda dig och/eller din familj om ni till exempel har varit med om våld eller hot.

  • Med skadegörelse menar man att förstöra något till exempel genom att klottra, ha sönder eller bränna saker. Skadegörelse är ett brott.

  • Du som har gjort något brottsligt kan bli skyldig att betala för de skador som brottet har orsakat. Det kallas för skadestånd. Om någon misshandlar dig kan han eller hon bli skyldig att betala skadestånd för att ha gjort dig illa.

    Läs mer hos Brottsoffermyndigheten.

  • En myndighet som kontrollerar att skolorna följer lagar och regler och fungerar som de ska.

  • Om du eller någon annan i din familj har varit med om våld hemma kan ni behöva flytta till ett skyddat boende. Ett exempel på skyddat boende är de kvinnojourer som finns runt om i landet.

  • En påföljd/ett straff du kan få om domstolen kommer fram till att de kan förhindra att du fortsätter att göra brott genom att döma dig till skyddstillsyn. Skyddstillsyn har du alltid 3 år och det första året har du också övervakning. Om du gör något brottsligt under de här åren kan skyddstillsynen bli förlängd. Du kan även få XXX

  • Ett straff du som är under 18 år kan dömas till om du har gjort ett allvarligt brott. Under strafftiden får du bo på en låst avdelning på SiS, eller ungdomshem som det också kallas.  

  • Ett familjehem där du bor tillsammans med någon eller några som är släkt med dig, till exempel hos din farmor och farfar, din morbrors familj eller hos ett storasyskon.

  • Om man snattar något betyder det att man tar något som inte är ens eget, till exempel i en affär. Om man tar något som är värt mer än 1 000 kronor är det istället stöld. Både snatteri och stöld är brott och kan få konsekvenser för barn och unga. 

  • Förut kallades ekonomiskt bistånd, pengar som betalas ut av soc till dina föräldrar, för socialbidrag.

  • De som bestämmer över socialtjänsten i varje kommun är politiker. De sitter i något som kallas för socialnämnden. Socialnämnden är de som beslutar om bland annat om hur mycket pengar socialtjänsten har till olika stöd, och vilka som ska få stödet.

  • Om du har ett socialt nedbrytande beteende kan det till exempel vara att du gör olagliga saker eller umgås med missbrukare. Det är ett uttryck som soc kan använda om du blir LVU:ad på grund av att du själv gör saker som inte är bra för dig.

  • Socialtjänsten, eller soc, är den del av kommunen som har ansvar för att hjälpa och stötta barn, unga, vuxna och äldre som inte har det bra.

  • I den här lagen finns det regler som säger att soc ska ge stöd och hjälp till dem som behöver det. Lagen bygger på att någon frivilligt vill ta emot hjälp och förkortas ofta SoL.

  • Förkortning av socialtjänstlagen.

  • Om du gör något brottsligt som du döms för kan domstolen bestämma vilket straff du ska få, alltså vad du måste göra eller gå igenom eftersom du har blivit dömd. 

    Det finns olika typer av straff, till exempel böter.

    Straff kan också kallas för påföljd.

  • Om du erkänner ett brott som du antagligen skulle få böter för, kan åklagaren välja att ge dig ett strafföreläggande istället. Det betyder att det inte blir någon rättegång.

    Men, även om du inte har blivit dömd så syns det i polisens belastningsregister att du har gjort något olagligt.

  • När du får hjälp i skolan att ta reda på vilka utbildningar du kan välja som passar dig bäst.

  • Att du får vara med i en stödgrupp är ett av de sätt som soc kan stötta och hjälpa dig på, en insats. I stödgruppen får du träffa andra unga i samma situation som du för att ni ska kunna prata och stötta varandra.

    Prata med soc där du bor för att få veta mer.

  • Stödsamtal är ett av de sätt som soc kan stötta och hjälpa dig på, en insats. I stödsamtalen får du träffa en socialsekreterare eller en ungdomsbehandlare och prata om det du har varit med om.

    Prata med soc där du bor för att få veta mer.

  • Samma sak som tvångsåtgärder. Personalen på SiS har rätt att tvinga dig att göra vissa saker - de har "särskilda befogenheter". Till exempel kan de bestämma att du inte får ringa till vem du vill.

    Viktigt att veta: Personalen på SiS får aldrig använda särskilda befogenheter/tvångsåtgärder som bestraffning!

    Mer om särskilda befogenheter.

  • Särskilt ungdomshem är ett ord som används för SiS eller paragraf 12-hem dit du som själv gör saker som inte är bra för dig kan få flytta om du blir LVU:ad. Du kan också få bo på ett särskilt ungdomshem om du har blivit dömd till sluten ungdomsvård. 

    SiS är en förkortning av den myndighet som driver hemmen - Statens Institutionsstyrelse.

    Mer om SiS.

  • Ta hänsyn till, eller se till så att det blir på det sätt du har rätt till.

  • Tvångsåtgärd är ett juridiskt begrepp och betyder en myndighet gör något mot din vilja.

  • Saker som handlar om dig, hur du mår och har det hemma får inte spridas vidare hur som helst. Därför har de som jobbar i skolan, på vårdcentralen, sjukhuset, hos soc eller polisen något som kallas för tystnadsplikt eller sekretess. Det betyder att information om dig ska vara hemlig.

  • Du har rätt att träffa båda dina föräldrar, det spelar ingen roll om ni bor tillsammans eller inte. Dina föräldrar ska hjälpas åt att se till så att du håller kontakten med den förälder du inte bor hos. Du har rätt att träffa och hålla kontakt med båda dina föräldrar även om de är osams. 

    Umgänge behöver inte betyda att ni träffas utan ni kan hålla kontakt på andra sätt som att ringa, mejla eller skriva brev till varandra.

  • Du som är mellan 15 och 20 år och har gjort något brottsligt kan dömas till ungdomstjänst. 

    Det betyder att du arbetar utan lön under en bestämd tid. Jobbet gör du på fritiden - alltså på kvällar, helger och lov om du går i skolan.

    Mer om ungdomstjänst

  • Om du är mellan 15 och 21 år och har gjort något olagligt kan du dömas till ungdomsvård. För att du ska kunna bli dömd till det krävs att du behöver vård eller någon annan insats som soc kan hjälpa dig med. Till exempel en kontaktperson eller stödsamtal.

  • Om soc behöver prata med andra än dig och dina föräldrar om hur du mår och har det hemma måste de göra en utredning. När de bestämmer sig för att göra en utredning ska du och dina föräldrar få veta det.

    Under utredningen kan de prata med dig och dina föräldrar och andra som känner er, till exempel din lärare eller vänner till familjen, för att ta reda på mer om hur du har det. Men, de får inte prata med fler personer än vad som behövs för att ta reda på hur de kan hjälpa dig och din familj på bästa sätt.

    Utredningen avslutas med att soc bestämmer om du och din familj ska få stöd eller inte och ni ska få veta vad de bestämt så fort utredningen är klar.

  • När soc ska göra en utredning kan de börja med att skriva en plan tillsammans med dig och dina föräldrar. I planen beskriver de hur utredningen ska gå till, vilka de ska prata med för att ta reda på mer om hur du mår och/eller har det hemma och hur lång tid utredningen får ta. Det kallas för en utredningsplan.

    Du och dina föräldrar har rätt att få veta vad som står i utredningsplanen. Om ni inte får veta det betyder det att någon av er riskerar att skadas av informationen.

  • När en person som är omhändertagen av samhället vårdas eller sköts om mycket dåligt.

  • Misshandel, våldtäkt, mord och dråp är exempel på våldsbrott. 

  • Vårdnad betyder att någon tar hand om dig, ser till så att du är trygg och att du ”får en god fostran”. God fostran betyder till exempel att du ska få goda råd, vägledning, stöd och har någon vuxen som bryr sig om dig.

    Vårdnad betyder också att någon ska se till att du har det du behöver.

    Vårdnaden kan se ut på olika sätt och antingen vara gemensam eller ensam.

    Oftast är det föräldrar som har vårdnaden om sina barn. Det kallas för att de är dina vårdnadshavare.

  • Du som är under 18 år ska ha en eller två vuxna som ansvarar för att ta hand om dig. De kallas för vårdnadshavare. Oftast är det dina föräldrar som är dina vårdnadshavare.

    Om de inte kan ta hand om dig kan domstolen bestämma att någon eller några andra vuxna ska vara dina vårdnadshavare istället.

  • En plan som soc gör när de har kommit fram till att du behöver flytta hemifrån en tid. I vårdplanen ska det bland annat stå vilken vård du ska få och hur den är tänkt att hjälpa dig. 

    En vårdplan måste vara skriven på ett sådant sätt så att du förstår den. Om den inte är det kan du be din socialsekreterare att skriva om den. Du och dina föräldrar (vårdnadshavare) ska skriva under vårdplanen.

  • När du får hjälp i skolan att ta reda på vilka yrken du kan välja i framtiden och vad som passar dig bäst.

  • Om åklagaren väljer att låta bli att väcka åtal mot dig som är under 18 år och har gjort något brottsligt kallas det för åtalsunderlåtelse.

    Åtalsunderlåtelse kan du få om du:

    • får vård eller annan hjälp av soc
    • är LVU:ad (redan är placerad )
    • får stöd och hjälp på annat sätt

    En annan anledning till åtalsunderlåtelse kan vara att du uppfattade brottet du gjorde som ett bus eller att du inte tänkte dig för. I lagen kallas det för att göra något ”av okynne och förhastande”.

  • En öppenvårdsinsats är samma sak som de frivilliga insatser som soc kan ge barn, unga och föräldrar.  Reglerna för de här insatserna finns alltså i SoL och för att få en insats måste du och/eller dina föräldrar tacka ja till den.

  • Kallas också för umgängesstöd och betyder att du kan ha med dig någon vuxen som stöd när du träffar din förälder. Till exempel din kontaktperson.