Vardagen

Vi på Barnombudsmannen har träffat och pratat med ungefär 600 barn och unga om hur det är att vara på flykt och komma till Sverige. Här delar några av dem med sig av sina erfarenheter av mottagandet.

Många barn berättar att de inte känner sig trygga där de bor. Det gäller särskilt flickor och de barn som kommer från ett annat land än de flesta på boendet. De beskriver att de helst stannar inne på sitt rum och att de saknar någon att prata med.

”Alltså det är så trångt. […] Vi är tio personer och de små barnen skriker och så här. Och man kan inte få sova i fred för någon av småbarnen skriker. Och det jobbiga är att man får tränga in sig lite i rummen.” - Aden

Flera barn säger att fritidsaktiviteter får dem att må bra.

Så här säger Dabir: ”[…] när man spelar fotboll till exempel med kompisarna, då glömmer vi det här som gör ont.”

Barn som kommer till Sverige utan föräldrar får en god man. Det är en vuxen som ska hjälpa barnet under tiden som asylsökande.

 Ett barn har målat ett hus fyllt av kärlek

Nora är nöjd med sin gode man:

”Min god man är en mycket fin kvinna. Hon är snäll. Jag ringer henne när jag mår dåligt, när jag behöver någonting, och hon lyssnar på mig, hon är snäll och god och jag är mycket nöjd med henne.”