Hoppa till innehåll
artiklar i varukorgen
Sök
Lagt i varukorgen

kr ( ex. moms )
19 mars 2026

Årsrapport 2026: Barn utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck beskriver allvarliga brister

Barnombudsmannens årsrapport 2026 ”Det var som att leva i ett fängelse. Jag kunde knappt andas” lyfter fram röster från barn med erfarenheter av att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning av flickor, barn-och tvångsäktenskap samt bortföranden utomlands. Barn vittnar om att deras utsatthet förminskas, bagatelliseras och om svek från vuxna som borde skydda dem. Samtidigt ges vårdnadshavares ord ofta större trovärdighet än barnets i mötet med ansvariga.

Barn som ber om hjälp ska mötas av skydd och stöd – inte av tvekan, misstro eller passivitet. När samhället misslyckas riskerar barn att utsättas för grovt eskalerat våld eller föras ut ur landet och försvinna från det skydd och stöd de har rätt till.
Juno Blom, barnombudsman

Rapporten bygger på 19 djupintervjuer med barn och unga, sju killar och tolv tjejer som själva har utsatts för och bevittnat hedersrelaterat våld och förtryck. I deras berättelser framträder även minst 44 syskon som på olika sätt lever i samma utsatthet. Rapporten visar allvarliga brister i samhällets stöd och skydd, bland annat en bristande förståelse för hedersrelaterade normer, kollektivistiska strukturer och barns reaktioner på våld. Konsekvensen blir att barn riskerar att inte upptäckas och har i flera fall hamnat i livsfarliga situationer efter att de sökt hjälp.


”När jag började högstadiet blev kontrollen ännu hårdare. Jag var tvungen att ha platstjänst på mobilen så att pappa kunde se var jag var. Jag fick inte ha sociala medier och varje kväll tog pappa min telefon. Det var som att leva i ett fängelse. Jag kunde knappt andas. Jag hade ont i magen varje gång jag skulle hem från skolan. Jag ville inte hem. Jag ville inte tillbaka till den där världen där allt var fel, allt var förbjudet och ingenting jag gjorde någonsin dög.” (Tjej)

Vidare visar rapporten:

  • Stort glapp mellan lag och verklighet. Trots tydlig lagstiftning får många barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck inte det skydd och stöd som lagen syftar till att säkerställa.

  • Barns berättelser tas inte alltid på allvar. Barn vittnar om att deras uppgifter förminskas, omtolkas eller helt förbises , särskilt när föräldrar uppfattas som samarbetsvilliga och trovärdiga ur ett vuxenperspektiv.

  • Barn lämnas att själva söka hjälp. Stöd och skydd uteblir ibland helt, dröjer eller anpassas inte efter barnets behov, vilket i praktiken lägger ett orimligt ansvar på barn att själva larma och driva sin sak.

  • Flickor är särskilt utsatta. De kontrolleras, övervakas och bestraffas hårdast, och flera berättar om sexuella övergrepp och incest under barndomen.

  • Pojkar pressas att utöva kontroll eller våld. De utsätts även själva för våld.

  • HBTQI personer och barn med funktionsnedsättning är särskilt utsatta.

  • Allvarliga konsekvenser för barns utveckling och livsmöjligheter. Kontroll och begränsningar påverkar barns liv, frihet och framtid.

Några fler röster från barn och unga i rapporten:

Jag lärde mig tidigt att jag inte fick ta plats, inte höras, inte synas, inte kännas. Jag var som osynlig men ändå blev allt jag gjorde synligt. Det var så dubbelt hela tiden. Jag betydde ingenting för dem men allt jag gjorde kunde påverka deras heder.
Tjej
De säger att det här är mitt hemland. Jag tycker inte det. […] Situationen i [ursprungslandet] är farlig för killar som mig... jag har inte kunnat vara mig själv här. […] En kultur där jag liksom inte kan visa vem jag är, annars skulle de helt enkelt utsatt mig för mycket mer värre våld. […] Här kan jag inte vara mig själv eftersom kulturen inte skulle tillåta mig och lagarna skulle inte tillåta mig.
Kille

Ett urval av Barnombudsmannens förslag för att stärka skyddet för barn och unga:

  • Utveckla en nationell modell för återkommande hälsosamtal inom förskola och skola med obligatoriska frågor om våld, hedersrelaterat våld och förtryck, barn- och tvångsäktenskap och könsstympning av flickor. Inför krav på att elevhälsa ska finnas även inom förskola. Förskolan måste vara en aktiv motkraft till hedersnormer och förtryck.

  • Förstärk kommunernas ansvar för och möjliggör sanktioner mot personal inom förskola och skola som bryter mot skolans värdegrund och upprätthåller hedersnormer:

    • Återkommande lämplighetsprövning av personal vid rekrytering och under anställningstiden, för att säkerställa att de lever upp till lagstiftning. Utdrag ur misstanke- och belastningsregistret under anställning för de som arbetar med barn.
    • Arbetsrättsliga konsekvenser för enskilda anställda.
  • Inför ett nationellt skyddsprogram för dessa barn. Barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har rätt att få tillgång till ett anpassat och långsiktigt skydd, oavsett var i landet de bor. Ett tydligt regelverk som ska säkerställa att skyddade personuppgifter och skyddad folkbokföring beviljas och bibehålls, så länge det finns minsta risk för utsatthet.

  • Säkerställ specialiserad vård och stöd för flickor som utsatts för könsstympning. Inget barn ska lämnas utan stöd och vård efter könsstympning. 

  • Utveckla nationell struktur och finansiering för att barn och unga som har missat delar av sin skolgång på grund av bortförande utomlands inte ska behöva ta studielån för att ta igen förlorad utbildning.