Hoppa till innehåll
artiklar i varukorgen
Sök
Lagt i varukorg

kr ( ex. moms )

Barn och diskriminering

Alla barn som befinner sig i Sverige ska få sina rättigheter tillgodosedda. Barnet får inte utsättas för diskriminering på grund av omständigheter som rör barnet eller dess föräldrar. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn.

Skyddet mot diskriminering är en av barnkonventionens grundprinciper och kommer till uttryck i artikel 2. Det betyder att varje barn som vistas i Sverige har samma rättigheter oavsett hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.

Barnombudsmannens viktigaste ställningstaganden

Förslag från remissvaret Effektivare tillsyn över diskrimineringslagen – aktiva åtgärder och det skollagsreglerade området (2021)

  • När barn och unga utsätts för kränkningar bör det alltid ses som allvarligt, oavsett grunden för kränkningen. 
  • Det främjande arbetet har en så viktig funktion i arbetet mot kränkande behandling att det bör skrivas fram tydligt i 6 kap. skollagen.
  • Frågan om åldersgränser för talerätt enligt diskrimineringslagen bör tas om hand, och en sänkt åldersgräns för talan bör övervägas gällande diskrimineringslagen som helhet.

Förslag från remissvaret En annan möjlighet till särskilt stöd – reglering av kommunala resursskolor (2020)

  • Kartlägg och bedöm i vilken utsträckning särskilda undervisningsgrupper och resursskolor möter elevernas behov.

Förslag från remissvaret Översyn av insatser enligt LSS (2020)

  • Ta ett helhetsgrepp på finansieringen av stödet till barn med funktionsnedsättningar, i synnerhet utifrån att barnkonventionen är svensk lag och de åtaganden som det innebär.
  • Det är av yttersta vikt att LSS-lagstiftningen tillgodoser barnets bästa i alla enskilda beslut. Skrivningarna kan därför inte vara svagare än de som framgår av barnkonventionen.
  • Satsningar på utbildning och kommunikationsstöd behöver göras för att även barn med funktionsnedsättningar ska ges en faktisk möjlighet till inflytande och delaktighet.
  • Det krävs insyn och regelbunden uppföljning i de insatser som ges enligt LSS.
  • Ge socialtjänsten möjlighet att låta barnets bästa vara avgörande för viken LSS-insats som ges, vem som ger den och hur den utformas. Fokus ska vara långsiktiga lösningar som kan skapa en stabilitet i barnets liv.
  • När stödet innefattar omvårdnad av barn ska lämplighetskrav ställas på den person som ska utföra stödet och det ska även finnas möjlighet att göra kontroller i belastningsregistret.

Förslag från rapporten Inget rum för trygghet – barn och unga om vräkning och hemlöshet (2016):

  • Socialtjänstlagen ska ställa krav på socialtjänsten att arbeta uppsökande och förebyggande när en barnfamilj riskerar att vräkas. 
  • Inget barn ska vräkas till hemlöshet. Socialtjänsten ska garantera akut hemlösa familjer, till exempel de som vräks, ett långsiktigt boende som är tryggt. Uppbrott från barnens skola, förskola och vänner ska motverkas.
  • En 14-dagarsgräns för placering av barn på akutboende ska införas. Även ett tillfälligt boende måste uppfylla vissa grundkrav på att det är tryggt och lämpligt för barn.
  • Kunskap och nationell statistik kring barns boendesituation ska tas fram så att det går att följa utvecklingen av både hemlöshet och osäkra boendesituationer bland barn.

Fördjupande material

Remissvar och skrivelser