Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Barnombudsmannen yttrar sig med utgångspunkt i uppdraget att företräda barns rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som sedan den 1 januari 2020 är lag i Sverige.

Barnombudsmannen avgränsar sitt yttrande till följande kommentar om barns delaktighet i författningsarbetet.

Det saknas i promemorian uppgifter om på vilket sätt barns åsikter har inhämtats och beaktats, eller varför man funnit skäl att inte ta del av barns åsikter trots att förslagen i hög grad rör barn.

Att barn och unga får komma till tals i alla frågor som rör dem är en av grundprinciperna i barnkonventionen, se artikel 12. Barns åsikter kan inhämtas på olika sätt, inte bara genom direkta samtal med barn utan även genom att exempelvis ta del av forskning eller liknande där barns åsikter framgår. Artikel 12 gäller också i författningsarbete och det är viktigt att hänsynstagandet till konventionens olika delar kommer till uttryck i förarbeten. I propositionen till inkorporering av barnkonventionen betonas, med en hänvisning till vad som uttrycks i strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige, proposition 2009/10:232, att det är viktigt att hela lagstiftningskedjan, från utredningsdirektiv till beslut i riksdagen, präglas av ett barnrättsperspektiv. Det är viktigt, anges det, att barnets rättigheter uppmärksammas och fångas upp på ett tidigt stadium i lagstiftningsprocessen i de fall där det kan vara av relevans.[1]

Elisabeth Dahlin

Barnombudsman

Föredragande i ärendet har varit biträdande avdelningschefen och chefsjuristen Tove Björnheden.

Kopia till:

 ylva.gunnars@regeringskansliet.se