Frågor och svar inför att barnkonventionen blir svensk lag

Kommer allt bli bra för barn i Sverige nu?

Att barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 leder inte till att alla barns rättigheter blir uppfyllda men det är ett stort steg i rätt riktning. Det visar tydligt att barn är egna individer med egna rättigheter som måste tas på allvar och respekteras av alla vuxna runt omkring dem.
Men, mycket mer behöver göras för att barns rättigheter ska tas tillvara på riktigt:

• En attitydförändring hos alla som arbetar med och för barn och unga, inklusive politiker på lokal, regional och nationell nivå måste till. Barn ska ses som rättighetsbärare och ett barnrättsbaserat synsätt måste få genomslag. För att detta ska ske behöver omfattande kompetenshöjande insatser genomföras – alla som arbetar med barn och unga måste förstå vad barnets rättigheter innebär och hur dessa ska tillämpas i praktiken. Inom många yrken måste kunskap om barnkonventionen komma in redan på grundutbildningen på universitets- eller högskolenivå.

• Vissa lagar måste förändras eller förtydligas, även förarbeten till lagar måste bli tydligare i vad barnrättsperspektiv innebär och hur barnets bästa ska bedömas och beaktas. Detta för att säkerställa ett barnrättsbaserat synsätt i den praktiska tillämpningen.

Vem måste följa barnkonventionen?

Barnkonventionen förbinder i första hand staten att säkerställa rättigheter barnet har enligt konventionen. Även aktörer som staten har delegerat makt och ansvar till är skyldiga att följa konventionen. Detta gäller till exempel olika statliga myndigheter, kommuner och regioner. Slutligen är också privata aktörer som utför tjänster åt staten som berör barn skyldiga att följa konventionen. Här pratar vi till exempel om fristående skolor och sjukvårdsinrättningar. Skyldigheten att följa barnkonventionen gäller alla som arbetar inom dessa områden.

Måste idrottsföreningar följa barnkonventionen?

Idrottsföreningar är ofta ideella organisationer som inte utför uppgifter på uppdrag av staten. De är därför inte direkt bundna att följa barnkonventionen. Däremot kan staten, kommuner eller regioner sätta upp kriterier för till exempel bidrag eller tillgång till lokaler, som leder till att föreningen måste följa barnkonventionen. 

På vilket sätt måste föräldrar rätta sig efter barnkonventionen?

Konventionen förbinder bara staten och den staten delegerat ansvar till att säkerställa rättigheter för barn. Föräldrar blir därför inte direkt bundna av konventionen. Indirekt kan de bli det, genom andra lagar som har tagit in delar av barnkonventionen i sina bestämmelser.

Barnkonventionen tar däremot upp och styrker den viktiga roll som föräldrar har i sina barns liv, bland annat att det är föräldrarna som huvudsakligen är ansvariga för barnets uppfostran och välbefinnande, men att dessa har rätt till stöd från staten om så behövs. I artikel 18 i konventionen stadgas att föräldrar ska låta sig vägledas av vad som bedöms vara barnets bästa i sin uppfostran och för att säkerställa barnets utveckling.

Vad händer om en svensk lag inte stämmer överens med barnkonventionen?

Barnkonventionen kommer få samma status som andra lagar i Sverige. Det har inte skrivits in någon ”företrädesrätt” i lagen, det vill säga att vid en konflikt ska barnkonventionen väga tyngre. Det har gjorts i Norge, men alltså inte i Sverige.

Detta innebär att vid en konflikt så är det de normala juridiska tolkningsprinciperna om företräde som gäller. I första hand handlar det om vilken tyngd en lag har – grundlag väger tyngre än vanlig lag, och således har våra grundlagar företräde framför barnkonventionen. Även EU-rätten anses väga tyngre än vanlig lag, och går därmed också före.

Om det uppstår en konflikt med en annan lag så ska tillämparen så långt som möjligt tolka lagen i enlighet med konventionen. Om det inte går så gäller i första hand två principer – nyare lag anses gå före äldre lag (lex posterior) eller mer specialiserad lag går före mer allmänt hållen lag (lex specialis). Vilken av dessa metoder som används får tillämparen avgöra från fall till fall. Barnrättighetsutredningen lyfte också fram i sitt betänkande om hur en inkorporering kan gå till, en princip som Högsta Domstolen har uttalat när det gäller Europakonventionen – att mänskliga rättigheter i sig på grund av sin speciella karaktär, ska ges särskild vikt vid lagkonflikter. Utredningen ansåg att denna princip bör kunna tillämpas även på barnkonventionen. 
Det bör tilläggas att de fall där det blir en reell juridisk konflikt mellan lagen om barnkonventionen och en annan lag torde vara väldigt begränsade. Detta var något som Barnrättighetsutredningen konstaterade i sitt betänkande.

Kommer saker bli olagliga som inte varit det tidigare då barnkonventionen blir lag?

Att barnkonventionen blir lag kommer inte per automatik göra olika saker olagliga eller brottsliga.

Just nu pågår en kartläggning om hur svensk lag och praxis stämmer överens med barnkonventionen, Barnkonventionsutredningen. Utredningen ska vara klar i november 2020. Efter att utredningen har presenterat sin analys, är det möjligt att regeringen lägger fram förslag om olika lagändringar som anses nödvändiga för att svensk lag eller praxis ska stämma överens med barnkonventionen.

Vart vänder sig ett barn om hens rättigheter har blivit kränkta?

När ett barns rättigheter enligt barnkonventionen har kränkts, finns det ingen övergripande instans att vända sig till. Barnombudsmannen är idag den enda ombudsmannafunktionen som inte har möjlighet att ta emot och pröva enskilda klagomål från den grupp som ombudsmannen ska representera.

Beroende på vad rättighetskränkningen rör, har barn möjlighet att vända sig till olika myndigheter som Barn- och elevombudet, Diskrimineringsombudsmannen, Inspektionen för vård och omsorg, Justitieombudsmannen med flera.

Barnombudsmannen har tagit fram en rapport om barns möjlighet att föra fram klagomål, som går att läsa här.

Kan ett barn få skadestånd vid rättighetskränkningar?

Barnkonventionen innehåller inte uttryckligt någon rätt till skadestånd vid kränkningar av rättigheterna. FN:s barnrättskommitté har dock uttryckt att barn bör ha en sådan möjlighet till upprättelse enligt principerna om effektiva rättsmedel som gäller för alla mänskliga rättigheter.

Barnrättighetsutredningen undersökte möjligheten till skadestånd på en övergripande nivå, och bedömde att detta var en fråga som regeringen bör titta vidare på. Utredningen gav också i uppdrag åt professor Bertil Bengtsson att ta fram en promemoria om möjligheterna med skadestånd utifrån barnkonventionen. Denna finns som bilaga till utredningens betänkande. I promemorian beskriver professor Bertil Bengtsson rättsläget och kommer fram till att i vissa fall kan det vara möjligt att enligt de skadeståndsregler som finns idag utdöma skadestånd vid kränkningar av barnkonventionen.

Finns det en internationell domstol för barnkonventionen?

Nej, det finns ingen internationell domstol för barnkonventionen. Hur länderna följer barnkonventionen granskas av en kommitté – FN:s kommitté för barnets rättigheter (FN:s barnrättskommitté). Kommittén kommer med kritik och rekommendationer till länderna. Dessa rekommendationer är inte juridiskt bindande, utan staterna väljer själva om de ska följa dem eller inte.
Sedan 2011 finns ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen som gör det möjligt för barn att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter har kränkts och de inte kan få upprättelse i hemlandet. Även här ger kommittén rekommendationer till landet, som kan välja att följa dessa. Sverige har ännu inte tillträtt protokollet, och den här möjligheten till upprättelse är därför inte tillgänglig för barn i Sverige.

Vad finns det för hjälp om hur barnkonventionen ska tolkas i Sverige?

Barnkonventionen har inga förarbeten, på det sätt som förarbeten till andra lagar finns i Sverige. Ur ett folkrättsligt perspektiv finns inte heller direkt några juridisk bindande rättskällor som ska ses som tolkningsverktyg. Det finns vissa rättsfall – dels från Högsta Domstolen, dels från Europadomstolen, som kan användas som viss tolkningshjälp.

Det finns däremot vissa verktyg som kan användas som hjälpmedel vid tolkning av barnkonventionen. Det gäller i första hand de sammanfattande slutsatser och rekommendationer som Sverige har fått från FN:s barnrättskommitté samt allmänna kommentarer som kommittén har tagit fram.

De allmänna kommentarerna är något som FN:s barnrättskommitté har utarbetat för att stötta konventionsstaterna i hur barnkonventionen ska tolkas. Det finns allmänna kommentarer kring vissa specifika artiklar i konventionen, men också om vissa områden inom ett barns liv där extra stöd för tolkning kan behövas. Alla allmänna kommentarer finns översatta till svenska och tillgängliga på Barnombudsmannens webbplats.

Regeringen håller också på att ta fram en vägledning för hur en folkrättslig konvention om mänskliga rättigheter, med fokus på barnkonventionen, kan användas i en svensk kontext och vilka tolkningsstöd som finns. Den kommer att publiceras på regeringens hemsida. 

Vad händer om det står olika i den engelska och svenska versionen av barnkonventionen?

När en konvention inkorporeras i svensk lag blir den lag i originaltext – det vill säga de språk som konventionen antogs av FN på. När det gäller barnkonventionen är det de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska versionerna som blir svensk lag. Till själva lagen har regeringen valt att, i propositionen, skriva ut den engelska och den franska versionen. Även den svenska versionen finns med (i en nyöversättning), men den ska enbart ses som ett hjälpmedel vid tolkningen, det är inte den som blir lag.

Om det skulle stå något i den engelska versionen som inte riktigt stämmer med den svenska versionen är det den engelska versionen av barnkonventionen som är gällande lag.

Barnets bästa är ett luddigt begrepp – hur ska det kunna bli lag?

Principen om barnets bästa är inte något nytt i Sverige, den har funnits med i olika familjerättsliga regleringar sedan 1920-talet. Efter att Sverige tillträdde barnkonventionen har också barnets bästa förts in i en rad lagar som gäller för barn, bland annat föräldrabalken, utlänningslagen och skollagen. I vissa fall går den svenska lagen längre än barnkonventionens artikel 3. När det gäller vårdnadsfrågor samt tvångsomhändertagande av barn ska barnets bästa vara avgörande vid besluten.
Barnets bästa ska också beaktas när svenska myndigheter och domstolar tolkar EU-rätt, eftersom principen finns med i EU:s rättighetsstadga, som är bindande att följa sedan 2009.

För att underlätta för olika aktörer, har Barnombudsmannen tagit fram ett stödmaterial om prövningar av barnets bästa, som bygger på den allmänna kommentar som FN:s barnrättskommitté tagit fram.

Hur många andra länder har inkorporerat barnkonventionen?

Det finns idag 94 länder som har inkorporerat barnkonventionen i sin nationella lagstiftning. Detta innefattar nordiska länder som Finland, Island och Norge.

Vilka barn kommer att omfattas av barnkonventionen när den blir lag?

Barnkonventionen gäller alla barn som vistas i en konventionsstats territorium. Det betyder att det inte har någon betydelse om ett barn är medborgare, har tillfälligt uppehållstillstånd, är asylsökande, EU-medborgare eller vistas i Sverige utan tillstånd. Alla barn som befinner sig i Sverige har samma rättigheter utan åtskillnad.

Kommer regeringen göra något mer?

Regeringen har sedan 2017 gett Barnombudsmannen i uppdrag att stötta kommuner, regioner och utvalda myndigheter för att stärka arbetet med barns rättigheter. De utvalda myndigheterna har också fått specifika uppdrag från regeringen om detta. Idag är det sammanlagt 16 myndigheter som har sådana uppdrag. Även Länsstyrelserna har fått ett särskilt uppdrag för att stödja kommuner och regioner i den praktiska tillämpningen. Läs mer här.

Regeringen håller på att ta fram en vägledning om hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas i en svensk kontext. Mer information finns här.
Regeringen har också tillsatt en utredning, Barnkonventionsutredningen, som ser över hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen. Utredningen går igenom artikel för artikel i barnkonventionen och jämför med svenska lagar och praxis. Mer information finns här.

Vad gör Barnombudsmannen inför att barnkonventionen blir lag?

Sedan 2017 driver Barnombudsmannen, på uppdrag av regeringen, kunskapslyftet Barnrätt i praktiken. Detta syftar till att stärka kommuner, regioner och myndigheter i deras arbete med barns rättigheter. Under hösten 2019 kommer dels en webbutbildning lanseras och Barnrättsresan, som är en modell för hur barnkonventionen kan förverkligas i olika verksamheter.

Inom denna ram har Barnombudsmannen också tagit fram flera verktyg, bland annat vad gäller prövningar av barnets bästa och barnets rättigheter i budgetarbete. Det finns också ett antal webbseminiarum om olika ämnen att titta på.

Barnombudsmannen lanserade hösten 2018 en webbplats där barn kan lära sig om sina rättigheter – minarattigheter.se. Webbplatsen har två delar – en riktat mot barn i olika åldrar där de själva kan lära sig om sina rättigheter. Den andra delen är riktad mot pedagoger – från förskola upp till gymnasium (inklusive särgymnasium) – där de kan hitta färdiga lektionspaket inom alla ämnen, som följer läroplanens mål, som de kan använda för att lära barnen som barns rättigheter.

Vid sidan av detta föreläser och utbildar Barnombudsmannens medarbetare hos myndigheter, kommuner och regioner om vad barnkonventionen som lag kan komma att innebära för deras verksamhet.

Hur rustar sig olika aktörer inför att barnkonventionen blir lag?

Barnombudsmannen har märkt en stor efterfrågan från kommuner, regioner och myndigheter om förberedelser inför att barnkonventionen blir lag. Fler efterfrågar kompetenshöjande åtgärder, vilket är positivt. Många håller också egna utbildningar, tar fram webbutbildningar och ser över sina styrdokument, för att vara så redo som möjligt.