Hoppa till innehåll
artiklar i varukorgen
Sök
Lagt i varukorgen

kr ( ex. moms )

Så säkerställer du barnets bästa – motivering och dokumentation i beslut som rör barn

När det ska göras en bedömning av barnets bästa måste processen vara rättssäker. Det betyder att det i beslutet tydligt måste stå hur man har tagit hänsyn till barnets bästa. Detta har FN:s barnrättskommitté slagit fast i sin allmänna kommentar nr 14.

Beslutsfattare måste förklara hur de har tänkt. I beslutet ska det klart framgå:

  • vad man anser är barnets bästa
  • vilka kriterier bedömningen bygger på
  • hur barnets intressen har vägts mot andra intressen

Om beslutet inte följer det som är bäst för barnet måste det finnas tydliga skäl till det. Då blir det lättare att förstå beslutet, och barnet och dess ombud kan bättre ta tillvara barnets rättigheter. Det är inte tillräckligt att bara skriva att andra hänsyn väger tyngre, utan skälen till det måste förklaras.

FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 14 om barnets rätt att i första hand få beaktat vad som bedöms vara barnets bästa

Vägledning från domstolar och JO

Barnombudsmannen har följt rättsutvecklingen i avgöranden från högsta instans och från Justitieombudsmannen (JO). I flera fall betonas hur viktigt det är att motivera beslut och att dokumentera hur barnets bästa har bedömts och vägts mot andra intressen.

Två domar från Migrationsöverdomstolen (MIG 2020:24 och MIG 2021:18), som rör ansökningar om uppehållstillstånd, visar detta tydligt. Domstolen lyfter fram att varje beslut måste innehålla en motivering som beskriver vilka faktorer som varit viktiga i bedömningen av barnets bästa. Domstolen hänvisar också till FN:s barnrättskommitté och betonar att det måste framgå av motiveringen att barnets bästa verkligen har beaktats.

JO har på liknande sätt betonat hur viktigt det är att barns åsikter tas in och tydligt redovisas i bedömningen av barnets bästa. I samband med inspektioner av socialtjänster i flera kommuner under 2023–2024 har JO påpekat att det ofta saknas tydlig information om och hur barns åsikter har beaktats. Det gäller bland annat hur samtal med barn planeras och hur barnets synpunkter faktiskt har påverkat besluten. I en granskning av hur socialtjänsten handlägger vissa ärenden enligt LVU framhåller JO också att barnets rätt att komma till tals aldrig får bli en rutinåtgärd utan måste tas på allvar i varje enskilt ärende.

Barnombudsmannens kommentarer

Barnombudsmannen välkomnar att domstolar och JO tydligt lyfter betydelsen av motiveringar och dokumentation. Det är positivt att rättspraxis utvecklas åt detta håll, men det finns fortfarande mer att göra.

Vi ser gärna fler avgöranden från högsta instans som klargör hur bedömningen av barnets bästa ska motiveras och hur barns åsikter ska synliggöras. Om barns åsikter inte alls hämtas in i ett ärende som rör dem är det en brist. Men även om åsikterna samlas in, blir det problem om de inte redovisas i beslutet. Då blir det svårt att förstå hur barnets synpunkter har påverkat bedömningen, och därmed också svårare att överklaga eller granska beslutet.

Tydliga motiveringar gör det lättare för barn och deras ombud att förstå besluten och att ta tillvara barnets rättigheter. Därför är det avgörande att alla beslut som rör barn innehåller en noggrann redovisning av hur barnets bästa har bedömts och hur barns åsikter har beaktats.

Barnombudsmannen vill se en utveckling där det är självklart att barnets bästa och barns åsikter dokumenteras och motiveras i alla beslutsprocesser. Detta är en förutsättning för att rättigheterna i barnkonventionens ska få fullt genomslag för varje barn i Sverige.