Tydliga krav om barns rättigheter måste införas för att erhålla juristexamen
Barnombudsmannen överlämnade igår en skrivelse till regeringen om att kunskapskraven för juristexamen i högskoleförordningen ändras så att tydliga krav ställs på kunskap om och förståelse om barns rättigheter, och kunskap om hur barn reagerar som utsatts för våld och övergrepp. För att arbeta som domare, åklagare och advokat krävs avlagd juristexamen. Det ställs dock inga tydliga krav på kunskap om barnets rättigheter i förordningen som reglerar juristutbildningen.
- Att det inte ställs krav på kunskap om barns rättigheter och hur barn reagerar som utsatts för våld och övergrepp för att erhålla en juristexamen är anmärkningsvärt och behöver åtgärdas omgående. Inom andra utbildningar för yrkesverksamma som ska arbeta med barn ställs krav på sådan kunskap, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.
FN:s barnrättskommitté uppmanade Sverige i februari i år att säkerställa att personer som jobbar inom rättsväsendet har tillräckliga kunskaper om barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Flera olika undersökningar och även rättsfall som tas upp i media visar att barns absoluta rätt till skydd mot våld och sexuella övergrepp kränks återkommande. Alla former av våld sätter djupa spår i ett barns liv. Förhör med barn måste ske varsamt av personer som har särskild utbildning för detta.
Våren 2020 lämnade Barnombudsmannen förslag till regeringen om vad som måste göras för att stärka barnets rättigheter inom rättsväsendet:
- Förtydliga domstolens utredningsansvar. I detta ska framgå vad som krävs för att ett beslutsunderlag anses vara tillräckligt.
- Säkerställ barnets delaktighet i hela processen. Barnet ska skyddas i rättsprocessen och inte från processen. Barnet ska skyddas i domstolen och inte från domstolen.
- Stärk kompetensen hos domstolarna när det gäller barn och barns rättigheter. Stärk också kompetensen om hur våld påverkar barn.
- Utred möjligheten att inrätta specialdomstolar i ärenden som rör barn.
- Bristande kompetens riskerar inte bara barns rättssäkerhet utan också deras liv, hälsa och välmående. Detta är oacceptabelt. Dessutom riskerar det att leda till att barn inte vågar anmäla våld och övergrepp. Nu måste förändring ske, säger Elisabeth Dahlin.