Samråd om ny regional utvecklingsplan

Barnombudsmannen yttrar sig med utgångspunkt i uppdraget att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och utifrån FN:s kommitté för barnets rättigheters (Barnrättskommittén) allmänna kommentarer samt rekommendationer till Sverige. 

 

Utifrån samrådsplanens karaktär avgränsar Barnombudsmannen svaret till övergripande kommentarer gällande vissa frågor som bedöms vara särskilt relevanta ur ett barnrättsperspektiv. 

 

Övergripande synpunkter gällande förslaget till regional utvecklingsplan

Samrådsförslaget till regional utvecklingsplan innehåller ett flertal visioner som syftar till att förbättra medborgarnas livsvillkor, såsom att regionen ska vara  jämlik, trygg och inkluderande med god livsmiljö, en ledande kunskaps- och tillväxtregion, och en tillgänglig och robust region utan klimatpåverkande utsläpp. Detta är viktiga visioner. Samtidigt framgår inte att visioner och mål har formulerats utifrån barns perspektiv och rättigheter enligt barnkonventionen. Barnombudsmannen kan inte utifrån underlaget se att någon prövning av barnets bästa genomförts i arbetet med att ta fram förslaget. Barnombudsmannen noterar att det inte anges någonstans att barnkonventionen har varit en utgångspunkt vid bestämmandet av mål och prioriteringar i den regionala utvecklingsplanen. Barnkonventionen nämns endast i en mening, i bilagan Samlad konsekvensbedömning på sidan 12: ”Mot bakgrund av att barnkonventionen är lag sedan år 2020 kan barnperspektivet med fördel förtydligas genom hela planförslaget”.  

 

I barnkonventionens artikel 3.1 stadgas att vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Detta åtagande gäller inte bara för staten, utan också för kommuner och regioner. 

Det framgår inte heller av underlaget om barns åsikter eller erfarenheter i någon mening inkluderats i framtagandet av den regionala utvecklingsplanen. Att inhämta barns åsikter i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen är en viktig del i allt beslutsfattande som rör barn och en förutsättning för att göra en prövning av barnets bästa. Barns åsikter och erfarenheter kan inhämtas på olika sätt, främst genom direkta kontakter med barn, men även exempelvis genom statistik och forskning där barn har gjorts delaktiga. 

 

Det är vidare oklart om den nu gällande regionala utvecklingsplanen utvärderats, generellt men även ur ett barnrättsligt perspektiv, och i så fall vilka slutsatser som dragits från detta. En indikator skulle exempelvis kunna vara hur många kommunala översiktsplaner som den regionala utvecklingsplanen omsatts i, konkreta åtgärdsförslag som påverkar barn, och resultatet av dessa. Det saknas också resonemang kring hur den nya regionala utvecklingsplanen ska följas upp.

 

Barnombudsmannen samlade bedömning utifrån det remitterade underlaget är att barnrättsperspektivet är bristfälligt i den regionala utvecklingsplanen, vilket är beklagligt. Barnombudsmannen vill också lyfta att för att planen ska få effekt för barn i Sverige är det angeläget att kommunerna involveras i högre grad i arbetet med planen, eftersom genomförandet och konkretiserandet av åtgärder är starkt beroende av att de mål och prioriteringar som beskrivs i den regionala utvecklingsplanen får genomslag i kommunernas översiktsplanering (jfr s. 7 och 83 i samrådsförslaget). Om detta inte sker finns det en risk att visionerna inte genomförs eller att de genomförs i olika utsträckning i länet.

 

Föredragande i ärendet har varit utredare Elin Fischer. I den slutliga handläggningen av ärendet har även biträdande avdelningschef Tove Björnheden och avdelningschef Erik Henriksson deltagit.