Kunskap för dig som arbetar i skolan

Barnombudsmannen tog 2018 fram tre rapporter om barn och unga med erfarenhet av våldsbejakande extremism.

Det handlar om en kunskapsöversikt om barn med erfarenhet av våldsbejakande höger-, vänster- och islamistisk extremism. Barnombudsmannen har också gjort en barnrättslig analys där vi analyserar kunskap från forskningsöversikten utifrån barnkonventionen. Vi har även träffat barn och unga med erfarenhet av våldsbejakande islamistisk extremism.

I rapporterna identifieras riskfaktorer för att involveras i våldsbejakande extremism. Men också vad vuxna i barnens närhet kan göra för att hjälpa barn och unga som har eller riskerar att involveras.

Riskfaktorer för att involveras

Våra rapporter visar att det inte finns ett enkelt svar på varför barn involveras i våldsbejakande extremism. Det finns däremot återkommande riskfaktorer.

Det kan till exempel handla om att bo i ett socialt utsatt område, där det kan finnas en närvaro av våld, samt en känsla av utanförskap. Det kan bland annat också handla om att barnen misslyckas i skolan och ser mörkt på framtiden. Det gäller både för våldsbejakande islamistisk- och högerextremism.

Det kan leda till att barnen söker tillhörighet i alternativa och många gånger destruktiva miljöer.

Barnkonventionen slår fast att barn har rätt till utbildning. Men våra rapporter visar att rättigheten inte är säkerställd för barn som involveras eller riskerar att involveras i våldsbejakande extremism. Det kan bland annat bero på att barnen misslyckas i skolan eller avbruten skolgång.

Samtidigt är utbildning en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter och för att förhindra att de involveras i våldsbejakande extremism.  

Skolan och förskolan har också en viktig uppgift i att se till att barn som varit med om svåra upplevelser kan återhämta sig genom att erbjuda fungerande rutiner och trygga vuxna. Barnombudsmannen anser därför att det är viktigt att säkerställa kvalitet och kontinuitet i utbildningen för alla barn.

Skolan viktig demokratisk arena

Kunskapsöversikten visar att skolan har ett särskilt ansvar för att förebygga radikalisering på ytterligare ett sätt. Forskning pekar på att skolan behöver använda sig av pedagogiska metoder, ställningstaganden och demokratiserande värderingar för att inkludera dem som upplever att deras åsikter inte tas på allvar.

Forskningen visar att ungdomar anser att kritiska kompetenser och förhållningssätt är viktiga och att media- och kommunikationskunnighet kan vara ett sätt att stärka motståndskraften mot extrema gruppers svart-vita ideologier och propagandabudskap.

Även de barn vi träffat som har erfarenhet av våldsbejakande islamistisk extremism efterlyser arenor där det är högt i tak och där vuxna kan svara på frågor och bemöta argument. Även om frågorna är svåra och kontroversiella. De lyfter också fram vikten av att förse barn och unga med verktyg som gör dem motståndskraftiga mot extrema gruppers budskap. 

Både barnkonventionen och skollagen understryker att barnets utbildning ska förmedla respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar.

Barnombudsmannen vill att det säkerställs att skolans arbete med det demokratiska uppdraget tillgodoser barnens behov av arenor för att prata om svåra frågor inklusive våldsbejakande extremism.

Elevhälsan kan stödja lärarna

Vi anser att elevhälsan, främst genom skolkuratorns arbete, kan fylla en viktig funktion i att ge stöd till lärare att möta elever som ger uttryck för extrema åsikter och att kunna använda kontroversiella frågeställningar som en pedagogisk resurs. 

Barnombudsmannen tycker därför att det måste tydliggöras att elevhälsans uppdrag innefattar att ge stöd till lärare och annan skolpersonal i frågor som rör våldsbejakande extremism.

Förslag

Barnombudsmannens förslag i korthet, till beslutsfattare:

• Säkerställ kvalitet och kontinuitet i utbildningen för alla barn.
• Säkerställ att skolans arbete med det demokratiska uppdraget tillgodoser barnens behov av arenor för att prata om svåra frågor.