Barnkonventionen om barns rätt till skydd mot våld
Barnkonventionen slår fast att barn har särskilda rättigheter och att samhället har ett långtgående ansvar att skydda barn från våld. När ett barn utsätts för våld aktualiseras flera centrala artiklar i barnkonventionen som tillsammans tydliggör statens, kommunernas och andra offentliga aktörers skyldigheter.
Dessa artiklar innebär att samhället ska agera samordnat och konsekvent för att förebygga våld, upptäcka utsatthet i tid och säkerställa att barn får skydd, stöd, vård och rehabilitering. Barnets bästa ska alltid vara utgångspunkten, barnets röst ska bli hörd och barnets rätt till hälsa, utveckling och återhämtning ska tillgodoses.
Tillsammans utgör artiklarna 3, 6, 12, 19, 24 och 39 ett sammanhållet rättsligt ramverk som förpliktar samhället att inte bara stoppa pågående våld, utan också att ta ansvar för barnets långsiktiga trygghet och välbefinnande. De tydliggör att ansvaret för att skydda barn från våld alltid ligger hos vuxna och samhället – aldrig hos barnet.
Artikel 3
Artikel 3 i barnkonventionen innebär att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Vid våld mot barn innebär detta att staten och andra ansvariga aktörer ska säkerställa att beslut om skydd, stöd och insatser alltid utgår från barnets behov av trygghet, säkerhet och långsiktigt skydd.
Samhället ska säkerställa att:
- barnets bästa bedöms och dokumenteras vid alla beslut som rör våldsutsatta barn
- skyddsbehov alltid ges företräde framför vuxnas intressen eller önskemål
- åtgärder inte fördröjs på ett sätt som riskerar barnets säkerhet
Artikel 3 tydliggör att barnets rätt till skydd mot våld aldrig får underordnas organisatoriska, ekonomiska eller vuxenrelaterade hänsyn.
Artikel 6
Artikel 6 i barnkonventionen innebär att barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Våld mot barn hotar barnets liv, hälsa och utveckling på både kort och lång sikt. Staten har därför en skyldighet att aktivt skydda barn från handlingar, relationer och miljöer som kan skada deras fysiska, psykiska och sociala utveckling.
Samhället ska vidta åtgärder för att:
- förebygga våld
- skydda barn från miljöer där våld förekommer eller riskerar att förekomma
- säkerställa att barn får stöd för att kunna återhämta sig och utvecklas efter våldsutsatthet
Artikel 6 innebär att skydd mot våld är en grundförutsättning för att barn ska kunna utvecklas och leva ett tryggt liv.
Artikel 12
Artikel 12 i barnkonventionen innebär att barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, och att dessa ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. När barn utsätts för våld innebär det att barnets berättelse om sin utsatthet ska tas på allvar och beaktas i beslut om hjälp, stöd och skydds-insatser.
Samhället ska säkerställa att:
- barn ges möjlighet att berätta om sin situation i trygga former
- barnets berättelse inte förminskas, ifrågasätts eller åsidosätts
- barnet får information och delaktighet i beslut som olika insatser
Artikel 12 tydliggör att barn inte bara ska skyddas, utan också bli lyssnade på och respekterade som rättighetsbärare.
Artikel 19
Artikel 19 i barnkonventionen innebär att barn har rätt att skyddas mot alla former av våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. Samhället ska vidta alla lämpliga lagstiftande, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att:
- förebygga våld mot barn
- upptäcka våldsutsatthet i tid
- skydda barn från fortsatt våld
- säkerställa att våld mot barn uppmärksammas, utreds och leder till nödvändiga skydds- och stödåtgärder
Skyddet ska omfatta alla former av våld, oavsett om våldet är fysiskt, psykiskt, sexuellt eller handlar om försummelse. Det gäller även hedersrelaterat våld och förtryck, såsom barn- och tvångsäktenskap, könsstympning av flickor, kontroll, hot, begränsningar samt bortförande eller kvarhållande av barn mot deras vilja.
Skyddet gäller oavsett om våldet sker i hemmet, i andra nära relationer, inom institutioner eller i digitala miljöer. Artikel 19 tydliggör att ansvaret för att skydda barnet alltid ligger hos vuxna och samhället – aldrig hos barnet.
Artikel 24
Artikel 24 i barnkonventionen innebär att barn har rätt till bästa möjliga hälsa och till tillgång till hälso- och sjukvård. För barn som utsätts för våld innebär detta att staten ska säkerställa att barnet får den vård, behandling och rehabilitering som krävs för att hantera både fysiska och psykiska konsekvenser av våldet. Rätten till vård gäller oavsett våldets form och omfattar även vård efter könsstympning av flickor, inklusive somatisk vård, psykologiskt stöd och långsiktig uppföljning.
Samhället ska vidta åtgärder för att:
- säkerställa att våldsutsatta barn har tillgång till hälso- och sjukvård utan hinder
- tillhandahålla vård som är anpassad till barnets ålder, mognad och individuella behov
- erbjuda förebyggande vård, psykologiskt stöd och traumabehandling
- uppmärksamma våld, inklusive hedersrelaterat våld och könsstympning, som allvarliga riskfaktorer för barns hälsa
Artikel 24 tydliggör att tillgång till hälso- och sjukvård är en central del av barnets rätt till skydd, återhämtning och utveckling efter våldsutsatthet. Barn får aldrig hindras från att ta del av nödvändig vård.
Artikel 39
Artikel 39 i barnkonventionen innebär att barn som har utsatts för våld, övergrepp eller annan allvarlig kränkning har rätt till rehabilitering och social återanpassning.
Samhället ska säkerställa att:
- barn får stöd för återhämtning efter våldsutsatthet
- rehabilitering sker i miljöer som främjar barnets hälsa, värdighet och trygghet
- insatser är långsiktiga, samordnade och anpassade efter barnets behov
Artikel 39 tydliggör att samhällets ansvar inte upphör när våldet har stoppats, utan fortsätter tills barnet har fått möjlighet till återhämtning och utveckling.
FN:s barnrättskommittés tolkning
FN:s barnrättskommitté publicerar så kallade allmänna kommentarer, som ger vägledning i hur olika artiklar och teman i barnkonventionen ska tolkas. Gällande barnkonventionens artikel 19 har FN:s barnrättskommitté publicerat allmän kommentar nr 8 och nr 13.