Barnkonventionen i avgöranden från svenska högsta instanser sedan inkorporeringen i januari 2020 – en summering
Barnkonventionen har nu varit svensk lag i snart tre och ett halvt år. För att följa rättsutvecklingen och tillämpningen i domstolarna i Sverige har Barnombudsmannen tittat på avgöranden från olika högsta instaser som meddelats sedan den 1 januari 2020, där barnkonventionen nämns. Bland annat kan vi se att vissa måltyper står för en stor andel av det totala antalet avgöranden.
Vilka domstolar och hur många avgöranden?
Här visar vi i en tabell vilka domstolar (av de vi bevakar) som har meddelat domar och beslut där barnkonventionen berörs, och hur antalet har fördelat sig. Det är avgöranden från Svea hovrätt som högsta instans i hyresmål (Svea HovR), Högsta domstolen (HD), Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), Migrationsöverdomstolen (MIÖD) och Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
I HD har antalet avgöranden ökat år för år. Majoriteten av avgörandena i HD rör utlämning till annat land på grund av brott. Det är ökningen av just denna måltyp som främst står bakom ökningen av det totala antalet avgöranden i denna domstol. Vad gäller de övriga domstolarna har inte antalet avgöranden ökat.
Högsta instanser i Sverige som vi bevakar och där vi inte har kunnat se att barnkonventionen har berörts i något avgörande under tiden sedan barnkonventionen blev lag, är Patent- och marknadsöverdomstolen och Arbetsdomstolen.
Vilka sakområden?
De sakområden där barnkonventionen förekommer oftast är avgöranden i hyresmål, följt av avgöranden som gäller utlämning till annat land på grund av brott (lagföring eller verkställighet av straff). Vad gäller det förstnämnda området är det oftast fråga om förlängning av hyresavtal. Det finns också avgöranden som rör till exempel närståendes adoption av ett barn, talan om fastställande av moderskap, beslut om detaljplan och uppehållstillstånd.
Vi kan konstatera att det fortfarande finns områden där vi inte, sedan barnkonventionen blev lag, har sett avgöranden där högsta instans berör barnkonventionen. Ett sådant område är ärenden som rör insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, ett annat är ärenden rörande vårdnad, boende eller ungänge.
Hur berörs barnkonventionen?
I de flesta av avgörandena berör domstolen artikel 3 om barnets bästa eller gör en allmän hänvisning till barnkonventionen utan att ange en särskild artikel. I ett fåtal mål har även andra artiklar, såsom artiklarna 7 om rätten till registrering, namn, medborgarskap och föräldrar, 9 om rätten att inte skiljas från sina föräldrar och 12 om rätten att uttrycka åsikter och få dem beaktade, berörts. Framför allt är det i avgöranden från HD som andra artiklar än artikel 3 berörs, men det finns exempel även från MIÖD och från MÖD.
I majoriteten av avgörandena ser vi att barnkonventionen berörs på ett övergripande sätt. Det är endast i ett fåtal avgöranden som domstolen för ett, som vi bedömer det, utvecklat resonemang kring barnkonventionen. Exempel på dessa avgöranden, med mer utvecklade bedömningar, återfinns bland annat i våra tidigare temaartiklar om migrationsmål, och utlämning på grund av brott.
Endast i två avgöranden som Barnombudsmannen sett under dessa år gör domstolen en hänvisning till FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer. Läs mer om dessa i temaartikeln om de allmänna kommentarerna.
Om regeringsuppdraget
Barnombudsmannen har sedan januari 2020 haft ett regeringsuppdrag att samla rättspraxis avseende barnkonventionen från nationella och internationella domstolar. Ett fokus är på svenska domstolar. Barnombudsmannen bevakar avgöranden från högsta instanser där barnkonventionen berörs uttryckligen av domstolen. Avgöranden från lägre instanser eller avgöranden där barn berörs utan att domstolen nämner barnkonventionen ingår därmed som huvudregel inte i bevakningen.