Om detta stödmaterial

Barnombudsmannen tog under 2025 fram en rättspraxisrapport som stöd till rättstillämpningen av barnkonventionen. Rapporten utgör en grund för det fortsatta arbetet inom Barnombudsmannens nationella nätverk för barnrätt, som etablerades i december 2025. Lärnätverket syftar till att stärka rättsutvecklingen, bidra till gemensamt lärande och utveckla arbetssätt för hur barnkonventionen kan omsättas i praktiken. Genom en långsiktg lärprocess samlas erfarenheter och kunskap från olika aktörer som i sina verksamheter arbetar direkt eller indirekt med barn. 

Nätverket samlar cirka 200 deltagare från kommuner, sektorsmyndigheter, länsstyrelser, domstolar, universitet, högskola, civilsamhälle och juridiska ombud. Genom nätverket vill Barnombudsmannen fånga rättsutveckling från olika rättsområden, skapa gemensamma lärprocesser för professioner som möter barn och unga, utveckla arbetssätt för att integrera barnkonventionen i beslutsprocesser och synliggöra lärande exempel kring bedömningar av barnets bästa och barns delaktighet. Barn och unga har inte deltagit direkt i arbetsgrupperna. Deras perspektiv har i denna version tillförts genom tidigare genomförda dialoger, intervjuer, enkäter, fokusgrupper och referensgrupper.

Arbetsgrupper har bildats som arbetar inom familjerätt, socialrätt, skola och budget. Ett centralt värde i nätverket är det kollegiala lärandet genom att professioner från olika delar av systemet kan dela erfarenheter, pröva arbetssätt tillsammans och omsätta kunskap i praktiken. Genom att förena deltagarnas professionella perspektiv och konkreta exempel med barns och ungas erfarenheter kan en mer fullständig förståelse skapas för hur barnets rättigheter tillgodoses i vardagen och hur arbetet kan utvecklas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt.

Verksamhetsanpassade stödmaterial 

Grunden för lärnätverkets etablering är även de återkommande önskemålen som Barnombudsmannen har mottagit om stödmaterial som i högre grad är anpassat till verksamheternas specifika förutsättningar och behov.

Materialet som lärnätverket arbesgrupper har tagit fram är utformat för att ge ett konkret stöd i att tillämpa barnrättsperspektivet i praktiken. Det bygger på deltagarnas erfarenheter och utgör inte riktlinjer. Materialets ambition är att erbjuda ett mer verksamhetsanpassat och sektorsspecifikt stöd som stärker aktörers möjligheter att arbeta barnrättsbaserat i sina respektive uppdrag.

Innehållet utgår från gällande författningar och hänvisar till sektorsmyndigheternas kunskaps- och forskningsbaserade stödmaterial, liksom till Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) och civilsamhällets stödmaterial. Det tar även fasta på lärande exempel från praktiken och konkret erfarenhetsbaserat lärande.

Materialet är avsett att vara ett levande dokument som fortlöpande kan utvecklas och anpassas utifrån nya erfarenheter, förändringar i lagstiftning, ny kunskap och andra omständigheter som påverkar barnrättsarbetet. Ambitionen är att stödmaterialet över tid även ska vidareutvecklas och kompletteras med stöd inom andra delar av familjerättens verksamhet, såsom samarbetssamtal samt faderskaps- och adoptionsärenden. Vid fortsatt utveckling av materialet kommer barn och unga med relevanta erfarenheter ges möjlighet att granska innehållet och bidra med förslag på förändringar.

Barn är experter på sina liv och på hur samhällets stöd, bemötande och beslut påverkar deras vardag. Barnens erfarenheter utgör grunden för att förstå hur barnets rättigheter tillgodoses i praktiken. Professionellas kunskap om lagstiftning, organisation, ansvar och metoder kompletterar och bidrar till att analysera och utveckla arbetet utifrån barnens perspektiv.

Inom de olika verksamhetsområdena har barns erfarenheter delats för att tydliggöra barnets perspektiv som experter. 

Inom de olika verksamhetsområdena finns ett särskilt fokus på hur barn kan skyddas från våld och annan utsatthet. Ambitionen är att utveckla stödet gällande hedersrelaterat våld och förtryck.

Regeringen har under 2026 presenterat två nya nationella strategier inom våldsområdet. Båda strategierna utgår från en nollvision när det gäller våld mot barn respektive dödligt våld mot kvinnor.

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn

I den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck (2026-2035) är det våldsförebyggande arbetet centralt. Strategin omfattar fem områden med särskilda utvecklingsbehov: våldsförebyggande arbete genom stärkta insatser med särskilt fokus på barn och unga, upptäckt av våld och aktivt arbete för att agera vid våld, förtryck och utnyttjande, stöd och skydd till våldsutsatta, brottsbekämpning och återfallsförebyggande arbete.

Nationell strategi för frihet från våld, förtryck och utnyttjande | Jämställdhetsmyndigheten

En uppväxt fri från våld

Även den nationella strategin för att förebygga och bekämpa våld mot barn betonar vikten av att förebygga våld. Strategin slår fast att barn har rätt till skydd mot alla former av våld och har fyra delmål:  våld mot barn ska förebyggas, barns våldsutsatthet ska upptäckas, barn ska få det skydd och stöd de har rätt till och barnets rättigheter i brottmålsprocessen ska tillgodoses. Syftet är att minska förekomsten och konsekvenserna av våld mot barn genom samordning och uppföljning. Barnrättsperspektivet är en utgångspunkt för och ska genomsyra allt arbete med strategin. Det innebär bland annat att barn ska bemötas med respekt och ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Deras erfarenheter och behov måste tas på allvar, oavsett barnets ålder, livssituation, vem som utövar våldet eller var våldet sker.

En uppväxt fri från våld - Regeringen.se

Stödmaterialet har tagits fram genom ett gemensamt utvecklingsarbete inom Barnombudsmannens nationella lärnätverk för barnrätt. Utgångspunkten har varit att identifiera hur ett barnrättsperspektiv kan stärkas och integreras mer systematiskt inom olika verksamhetsområden, med stöd i deltagarnas samlade erfarenheter och kunskap.

Barnombudsmannen bjöd under hösten 2025 in till ett nationellt lärnätverk genom informationsmöten och via webbsidan, och de aktörer som anmälde sig utgör nätverket. Deltagarna har under 2026 träffats vid tre till sju tillfällen, två till fyra timmar per gång, och arbetat i workshops där de prövat metoder, delat erfarenheter och analyserat barnrättsarbetet utifrån sina professionella uppdrag. Därtill har mindre arbetsgrupper träffats vid ytterligare tillfällen för att fördjupa arbetet ytterligare. 

Inför workshopstillfällena har varje deltagare tagit fram en egen nulägesanalys som beskriver hur de arbetar med barnrättsperspektivet idag, vilka utvecklingsbehov de ser och hur ett optimalt barnrättsarbete skulle kunna se ut inom deras verksamhetsområde. Dessa skriftliga analyser har därefter fördjupats genom kollegiala samtal, både i arbetsgruppen och i hela nätverket. I dialogerna har aktörerna delat sina perspektiv, jämfört arbetssätt och gemensamt identifierat utmaningar, möjligheter och strukturer som behöver stärkas. Det tvärprofessionella lärandet har skapat en sammanhållen bild av hur barnrättsperspektivet tillämpas i praktiken och vilka förutsättningar som krävs för att arbetet ska bli mer likvärdigt och rättssäkert.

Det samlade materialet, bestående av skriftliga analyser, visioner och gemensamma diskussioner, har legat till grund för det stödmaterial som tagits fram för aktörer som på olika sätt arbetar med eller fattar beslut som påverkar barn. Stödmaterialet innehåller såväl stöd för medarbetare i det direkta arbetet med barn inom myndighetsutövning som stöd för styrning, ledning och implementering av ett barnrättsperspektiv i verksamheten.

Materialet är avsett att vara ett levande dokument som fortlöpande kan utvecklas och anpassas utifrån nya erfarenheter, förändringar i lagstiftning, ny kunskap och andra omständigheter som påverkar barnrättsarbetet. Ambitionen är att stödmaterialet över tid även ska vidareutvecklas och kompletteras med ytterligare stöd.

För att skapa en tydlig och jämförbar struktur har alla analyser inledningsvis organiserats utifrån sex områden: styrning och ledning, arbetssätt och metoder, delaktighet och inflytande, kompetens och kunskapsutveckling, samverkansstrukturer och uppföljning. Denna struktur har gjort det möjligt att identifiera mönster, styrkor och utvecklingsområden på ett systematiskt sätt och att formulera gemensamma rekommendationer för fortsatt utveckling.

Som en del av lärprocessen har nätverket delat med sig av konkreta exempel på hur barnrättsperspektivet kan omsättas i olika verksamheter och professioner.

Arbetsgruppen har tagit fram visioner om det optimala barnrättsarbetet, utifrån arbetsgruppens samlade erfarenheter, kunskap och diskussioner. Visionerna speglar hur systemet kan fungera när alla aktörer arbetar barnrättsbaserat och i samma riktning. Synen på vad som utgör ett optimalt barnrättsarbete kommer att utvecklas över tid i takt med ny kunskap, nya författningar, erfarenheter och förändrade behov. 

Stödmaterialet till det praktiska arbetet utgår från visionerna och är därför inte riktlinjer, utan ett verksamhetsnära stöd i syfte att successivt förflytta barnrättsarbetet framåt.

Stödmaterialet har i detta skede avgränsats till att inte omfatta visioner och stöd avseende hedersrelaterat våld. Ambitionen är att materialet över tid ska utvecklas och även kompletteras med stöd för hedersrelaterat våld och andra delar såsom samarbetssamtal, faderskaps- och adoptionsärenden.

Barn och unga har inte deltagit direkt i nätverkets arbetsgrupper. Deras perspektiv har i denna version tillförts genom tidigare genomförda dialoger, intervjuer, enkäter, fokusgrupper och referensgrupper. Vid fortsatt utveckling av materialet är ambitionen att barn och unga med relevanta erfarenheter ska ges möjlighet att bidra med synpunkter på innehållet.