Barn i samhällets vård
Alla barn har samma rättigheter och ett barn som omhändertagits och placerats i samhällets vård är inget undantag. Det har successivt skett förändringar för att stärka barnets rättigheter i den sociala barnavården. Ändå vet vi sedan länge att systemet brister och att samhällets mest utsatta barn ofta får sina rättigheter kränkta.
Under 2020 fick drygt 27 000 barn vård enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av unga (LVU). Under de senaste årtiondena har antalet placerade barn kontinuerligt ökat, framförallt gäller det ungdomar mellan 13 och 20 år.
Utredningar har visat att situationen för barn inom den sociala barnavården är fortsatt svår och att de lagändringar som gjorts inte alltid har fått önskad effekt. Det finns brister när det gäller placerade barns hälsa och många får inte den skolgång de har rätt till. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har till exempel uppmärksammat att det brister i uppföljningen av barn som är placerade på hem för vård och boende (HVB) och att barn inte får det stöd som de har behov av och rätt till. Dessutom är våld och övergrepp fortfarande vardag för många barn i den sociala barnavården.
Familjehem
Den vanligaste lösningen för ett barn som inte kan bo kvar hemma är att få flytta till ett familjehem. Barnet får då bo hos en familj som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran.
Hem för vård eller boende (HVB)
Ett hem för vård och boende (HVB) är ett yrkesmässigt drivet hem inom socialtjänsten där barn både bor och får vård eller behandling. Placeringen kan ske frivilligt eller med tvång.
Stödboende
Boendeformen är till för unga mellan 16 och 20 år som bedöms kunna bo i eget boende och som inte har ett behov av vård och behandling. Syftet är att förbereda den unge på ett självständigt boende och vuxenliv.
Särskilda ungdomshem
De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS. Den individuellt anpassade tvångsvården ska utgå från barnets behov och innefattar både behandling och skolgång.
Lagar
LVU - Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
SoL - Socialtjänstlag (2001:453)
Barnombudsmannens viktigaste ställningstaganden
Förslag från årsrapporten Hur dåligt måste man må egentligen? (2024):
- Utreda om sammanhållna barnjournaler med dokumentation från olika aktörer kan införas.
- Tydliggöra ansvaret för hälso- och sjukvården för barn i samhällsvård och säkerställa barnets tillgång till vård.
Förslag från årsrapporten Jag hade vitt hjärta (2023):
En socialtjänstlagstiftning som utgår från ett barnrättsperspektiv:
- Barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen förtydligas i lag och likvärdighet garanteras.
- Barnet ska ha rätt till stödinsatser även om föräldrarna inte samtycker.
- Barnet ska göras delaktigt i beslut och insatser för att få rätt stöd.
- Socialtjänsten ska arbeta tvärprofessionellt med barnet i fokus.
Ökad kunskap och förbättrat skyddsnät för barn:
- Föreskriv att socialtjänsten ska hålla orosanmälningar som inte lett till utredning ordnade på ett sökbart sätt.
Förslag från rapporten Vem bryr sig - när samhället blir förälder (2019)
- Påskynda utvecklingen av placeringsformerna så att de bättre möter barnets hela vårdbehov.
- Säkerställ att ansvariga för uppföljning och tillsyn av placeringar alltid undersöker förekomsten av våld.
- Utred möjligheterna att vitesförelägga kommuner som inte säkerställer det placerade barnets skolplikt.
- Utred möjligheterna för det placerade barnet att föra fram klagomål vid missförhållanden och rättighetskränkningar för att få upprättelse.
