Barnets rätt att klaga och få upprättelse
De instanser i Sverige som kan ta upp och driva rättighetskränkningar är oftast inte anpassade efter barn och okända för de barn som skulle kunna ha nytta av dem. Det finns heller ingen instans som har ett övergripande ansvar för kränkningar som rör alla rättigheter i barnkonventionen.
Klagomöjligheten till FN:s barnrättskommitté är inte tillgänglig för barn i Sverige. Barnrättskommittén har kritiserat Sverige för detta och uppmanat regeringen att skyndsamt ratificera det tredje fakultativa tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Det skulle göra det möjligt för barn att föra fram individuella klagomål till barnrättskommittén när deras mänskliga rättigheter enligt barnkonventionen kränks och nationella rättsmedel uttömts.
Barnombudsmannens viktigaste ställningstaganden
- Ge barn möjlighet till upprättelse och ratificera det tredje fakultativa tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism.
- Öka kunskapen om barnets rättigheter.
- Gör en genomlysning av hur samtycke från vårdnadshavare påverkar barnets möjligheter att komma till tals och föra fram klagomål vid rättighetskränkningar.
- Stärk barns lokala, regionala och nationella klagomöjligheter.
- Utred möjligheterna för Barnombudsmannen att ta emot, utreda och besluta i enskilda ärenden som rör barn, samt att företräda barn i domstol.
Förslag från rapporten Dom tror att dom vet bättre (2020)
Fördjupande material
Nyheter
Remissvar och skrivelser
Publikationer
-
![]()
2020 ÅrsrapportDom tror att dom vet bättre
Barnet som rättighetsbärare.
-
![]()
-
![]()
